Introduktion

INTERNATIONELLA FORSKNINGSPROGRAM

Det flygtekniska området är möjligen det mest strukturerade teknikområdet i Europa med ett mycket stort antal organisationer involverade vilka stöder sina respektive medlemmars intresseområden. Ur ett perspektiv är detta mycket bra, då goda möjligheter finns till att gemensamt stötta EU-kommissionen med inriktningsunderlag för kommande utlysningar samt att genom koordinering undvika dubbelarbete och finna internationella partners för gemensamma forskningsansökningar. Å andra sidan är området nu så moget att det är svårt för nya mindre aktörer att kunna bli involverade i pågående eller nya program.

Olika samarbetsprogram och organisationer på Europanivå beskrivs under olika rubriker i detta avsnitt och under rubriken INTERNATIONELLA FLYGAKTÖRER – Europa;
Horizon 2020
Clean Sky
SESAR
Övriga: ACARE, ASD, IMG4, EREA, GARTEUR, EASN, EDA, EASA, EUROCONTROL, AirTN m fl

I följande två avsnitt ges en kort översikt över gemensam europeisk flygteknisk forskning, med civil respektive militär inriktning.

Civil flygteknik
Under de senaste decennierna har civil flygteknisk forskning och teknikutveckling (RTD) i Europa alltmer fokuserats kring den forskning som bedrivs gemensamt inom EU:s ramprogram. Detta har gett en stark drivkraft för europeiskt samarbete och spetskompetens inom civil flygteknisk RTD. Visionsdokumentet ”Vision 2020” från 2001 och uppföljningen med strategiska forskningsagendor (2002 och 2004) har varit grundstenar för att styra och fokusera europeiska forskningsprogram och samverkan för civil luftfart. Vidare under de senaste åren nationella agendor och plattformar anpassade till de gemensamma europeiska utvecklats i flera medlemsstater, och europeiska flygteknik har gjort stora framsteg i att arbeta tillsammans för att nå de gemensamma målen.

Ett nytt visionsdokument ”Flightpath 2050 – Europe’s Vision for Aviation” presenterades på Aerodays 2011 i Madrid. Under 2012 publicerades uppföljningen med en ny strategisk forsknings- och innovationsagenda (SRIA). Det europeiska ramprogrammet ”Horisont 2020” för perioden 2014-2020 har lanserats. Mer om de relaterade civila programmen inom andra rubriker på denna webbplats: Horizon 2020, Clean Sky, SESAR och Europa.

Hur koordineringen av Europeisk civil flygforskning fungerar ur ett industriperspektiv sammanfattas i nedanstående bild. Till detta kommer EC:s olika programkommitteer och lobbyverksamhet från organisationer som EREA och EASN m fl.

Bild Europeisk Flygforskning B

Militär flygteknik
Europeisk militär flygindustri har varit och är stark, och flera flygsystem har tagits i bruk samt uppgraderas. Många av de tekniker som utvecklats för dessa program har också framgångsrikt kunnat användas inom den civila och andra industrisektorer.

Men branschen är fragmenterad och situationen kan beskrivas som att fem stora europeiska flyg industriföretag är engagerade i tre konkurrerande stridsflygplansprogram och detsamma kommer att gälla för drönare om ingen europeisk strategi införs. Genom olika europeiska samarbetsprojekt och studier europeiska länder har banar väg för nästa generation av framtida flygsystem (bemannade och obemannade).  Det kan noteras att det finns ett antal 5:e generationens stridsflygplansprogram som pågår i olika delar av världen (US: F22, F35/JSF; Ryssland: T50 PAK-FA, Kina: J-20, J-31), medan i Europa en gemensam planering för nästa generation saknas.

Detta och nya operativa krav innebär nya utmaningar för försvarsrelaterad flygteknisk R&T i Europa. Minskade försvarsbudgetar och en förändring i militära prioriteringar gör att det inte längre är ekonomiskt lönsamt att behålla en redundant utvecklingskapacitet i Europa. Detta kräver ett harmoniserat tillvägagångssätt mellan regeringarna, deras myndigheter, industri och forskningsinstitutioner, för att möjliggöra framtida tillgång till prisvärda Europeiska militära flygsystem, som möter framtida försvars- och säkerhetskrav.

Under de senaste decennierna har ett antal initiativ för ökat samarbete tagits på regeringssidan såsom Sexnationsinitiativet 1998, European Technology Acquisition Programme (ETAP) och Europeiska försvarsbyrån (EDA).

Sexnationsinitiativet (LOI)
Ett första exempel på statliga sidan var sexnationsinitiativet 1998 mellan Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Sverige och Storbritannien med ett Letter of Intent (LOI) som syftar till “Establish a co-operative framework to facilitate the restructuring of European defence industry”. Det bör noteras att detta initiativ var mellan nationer med gedigen kunskap inom militära flygteknik, vilket innebär en gemensam potential att ta initiativ när det gäller militära flygteknik.

European Technology Acquisition Programme (ETAP)
En följd initiativ från LOI-avtalet var European Technology Acquisition Programme (ETAP) inrättades som ett initiativ för att stödja den gemensamma utvecklingen av Future Combat Air Systems (FCAS). ETAP-avtalet, som tecknades i november 2001, omfattar både teknikutvecklingsprogram och teknikdemonstration.

Europeiska försvarsbyrån (EDA)
Europeiska försvarsbyrån (EDA) inrättades av ministerrådet den 12 juli 2004 för att stödja medlemsstaterna och rådet i deras strävan att förstärka europeisk försvarskapacitet. EDA består av 27 deltagande medlemsstater (alla EU-medlemsstater, utom Danmark). Mera på EDA:s hemsida: www.eda.europa.eu

 

© 2014 INNOVAIR. All Rights Reserved