Övrigt

För att bidra till utvecklingen av fossilfritt flyg utlyste Energimyndigheten tidigare i år upp till 100 miljoner kronor för innovation inom hållbara förnybara bränslen för flyg, el- och vätgasflyg samt tanknings- och laddinfrastruktur. Innovationsprojektens maximala löptid är från 1 juli 2021 till 31 december 2022.

Denna typ av utlysning öppnar upp för olika typer av tekniklösningar och bränslen. Det är av stor vikt för Sveriges nationella konkurrenskraft inom fossilfritt flyg att svenska företag, universitet och institut ges förutsättningar att vara med och bidra till flygets omställning – speciellt med tanke på att övriga starka flygnationer som Frankrike, Tyskland och England i nuläget satsar mycket stora belopp för att påskynda teknikutvecklingen.

Utlysningen kan ses som ett första steg för att bygga upp denna konkurrenskraft under projekttiden, och vi hoppas givetvis att Sverige ska fortsätta denna satsning även därefter.

Innovairs partner har fått ett antal projekt godkända inom utlysningen. Exempelvis ska Saab tillsammans med partner inom svensk flygindustri och universitet kartlägga tekniska vägval mot ett fossilfritt flyg – läs mer här. Ett annat exempel är att GKN Aero­space satsar på vätgasflyg i projektet H2JET – läs mer här.

I juni höll organisationen Council of European Aerospace Societies (CEAS) sin första återkommande konferens på temat women in aerospace, med syftet att öka andelen kvinnor i flyg- och rymdrelaterad innovation. Konferensen hölls digitalt med deltagare från näringsliv, nationella myndigheter och internationella organisationer.

I dagsläget utgör, enligt konferensen, kvinnor 39 % av den globala arbetsstyrkan, vilket kan uppfattas som en positiv siffra. Problemet i tekniktunga branscher är dock att en underrepresentation av kvinnor tillsammans med en vilja att skapa jämställdhet på chefsnivå tenderar att medföra att branscherna utarmas på kvinnor under denna chefsnivå.

Alla samhällets nivåer behöver vara engagerade i att skapa förändring: regeringar sätter upp ramverk och regler, näringslivet skapar policyer, samhället bearbetar stereotyper och på individnivå finns ofta behov av förändrad självbild, enligt talarna på konferensen.

Konkret innehöll konferensen också en tävling för studenter på temat hur man främjar teknikkarriärer hos den yngsta generationen.

womengineer.org/igeday

Chalmers har deltagit i en studie ledd av tyska flyg- och rymdcentret DLR, publicerad i Nature Communications, om i vilken utsträckning flygets uppsatta utsläppsmål bidrar till Parisavtalets uppvärmningsmål. Resultaten bygger delvis på den typ av resonemang som Innovair förde i NRIA Flyg 2020 vad gäller olika insatsers påverkan på den totala effekten. Skillnaden är att denna studie beräknar temperaturökningen från flygandet, inklusive höghöjdseffekter, som ett resultat av att olika målscenarier uppfylls.

Grundläggande för resonemanget är att flyget i dagsläget står för fem procent av den människopåverkade kilmatförändringen, och även i framtiden kan tillåtas göra det. I så fall kan flyget få bidra till en maximal temperaturhöjning på 0,1 grader (fem procent av tvågradersmålet) eller 0,075 grader (1,5-gradersmålet).

Studien uppskattar att om vi slutar utveckla flygteknik, och använder dagens teknik oförändrad i framtiden, ger flyget en höjning på drygt 0,13 grader till 2050 och med fortsatt stark ökning därefter. Om tekniken tänks utvecklas med dagens hastighet hamnar vi i stället på cirka 0,11 grader 2050 och en fortsatt ökning efter det, om än lite svagare. Lägger man på koldioxidkompenserande åtgärder (CORSIA) sjunker tillväxten ytterligare, men den är fortfarande för hög för tvågradersmålet och växer även efter 2050. Det är först när teknikutvecklingen matchar den målbild som ACARE bedömer är möjlig (och som avspeglas i de utsläppsmål som anges i ACAREs Flightpath 2050, som Innovair använder som klimatmål) som vi på sikt kan hamna under 0,1 graders ökning och stanna där.

I studien studeras även ett ”bottom-up”-scenario där forskarna försöker definiera de flygplan och motorer som bedöms vara möjliga att konstruera och införa i tjänst inom de utsatta tidsramarna. Om dessa flygplan utvecklas nås visserligen tvågradersmålet men inte 1,5-gradersmålet trots en relativt snabb införsel av biobränslen.

Studien har fått stor uppmärksamhet och går helt i linje med Innovairs riktlinjer för svensk flygteknisk innovation. Den påvisar behovet av att flygteknikutveckling premieras.

Läs studien här; läs mer om – och ladda ned – NRIA Flyg 2020 här.