Ut\u00f6ver sina vetenskapliga framg\u00e5ngar har Henningson varit en drivande kraft bakom skapandet av starka forskningsmilj\u00f6er med fokus p\u00e5 samverkan mellan akademi och industri, bland annat genom etableringen av Swedish Aerospace Research Center (SARC). Idag kombinerar han sin forskning vid KTH med ett professuruppdrag i Brasilien och forts\u00e4tter att driva utveckling och samverkan fram\u00e5t.<\/p>\n
Hur b\u00f6rjade ditt engagemang i Innovair och vad har din roll inneburit under \u00e5ren?<\/strong><\/p>\n Strax innan Innovair blev ett strategiskt innovationsprogram arbetade vi med att ta fram en agenda f\u00f6r svensk flygforskning och -innovation (NRIA 2013). Vi fokuserade p\u00e5 att beskriva innovationssystemet inom flygomr\u00e5det och redan d\u00e5 framkom behovet av ett akademiskt n\u00e4tverk. N\u00e4r Innovair kom i g\u00e5ng kunde id\u00e9n realiseras och resulterade i Swedish Aerospace Research Center (SARC). Jag blev den f\u00f6rsta f\u00f6rest\u00e5ndaren f\u00f6r SARC och har varit engagerad sedan dess, \u00e4ven om andra nu tagit \u00f6ver ledarskapet.<\/p>\n Vad var din vision n\u00e4r du engagerade dig i dessa samarbeten?<\/strong><\/p>\n Jag har alltid sett v\u00e4rdet i att bygga starka forskningsmilj\u00f6er d\u00e4r akademi och industri arbetar t\u00e4tt ihop. Det svensk-brasilianska samarbetet, som v\u00e4xte fram i samband med Saabs Gripen-aff\u00e4r, \u00e4r ett exempel p\u00e5 detta. Genom g\u00e4stprofessuren vid ITA i Brasilien kunde jag bidra till att utveckla forskningskontakter b\u00e5de d\u00e4r och h\u00e4r hemma i Sverige. Vi unders\u00f6kte bland annat m\u00f6jligheten att reducera turbulensen p\u00e5 flygplansvingar och gjorde b\u00e5de simuleringar och experiment p\u00e5 en vinge som Saab tillverkat. Experimenten skedde i en vindtunnel p\u00e5 ITA. Vi visade att med plasma aktuatorer kunde vi drastiskt minska de sm\u00e5 st\u00f6rningar i luftstr\u00f6mmen som orsakar turbulensen.<\/p>\n Varf\u00f6r beh\u00f6vdes ett svenskt akademiskt n\u00e4tverk f\u00f6r flygteknisk forskning?<\/strong><\/p>\n Det saknades ett forum d\u00e4r svenska flygforskare kunde m\u00f6tas och samarbeta. F\u00f6r mig var det naturligt att arbeta f\u00f6r att etablera ett centrum och mina tidigare erfarenheter fr\u00e5n att starta liknande milj\u00f6er gjorde att jag gick in i SARC-projektet med stor energi.<\/p>\n SARC har nu funnits i flera \u00e5r. Hur har resan sett ut?<\/strong><\/p>\n Vi b\u00f6rjade med en liten k\u00e4rna av professorer som ocks\u00e5 varit engagerade i samarbetet med Brasilien. Att f\u00e5 med fler akt\u00f6rer var en utmaning i b\u00f6rjan men i dag \u00e4r SARC etablerat och har blivit en sj\u00e4lvklar plattform f\u00f6r svensk flygteknisk forskning. Chalmers, KTH, Link\u00f6pings universitet, Lule\u00e5 tekniska universitet och senast Lunds universitet ing\u00e5r i centret.<\/p>\n Vilka konkreta resultat har samarbetet lett till; f\u00f6r forskningen, industrin och studenterna?<\/strong> Vad har varit mest givande f\u00f6r dig under resan med SARC?<\/strong><\/p>\n Att se n\u00e4tverket v\u00e4xa fram, med akt\u00f6rer som aktivt bidrar och utvecklar det tillsammans. Det har varit mycket givande, b\u00e5de personligt och professionellt.<\/p>\n Vilka nya initiativ \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng, och hur ser du p\u00e5 framtiden f\u00f6r samverkan inom flygforskning?<\/strong><\/p>\n Vi arbetar just nu med att forma en konstellation som ska s\u00f6ka finansiering f\u00f6r ett excellenskluster inom flygomr\u00e5det, ett gemensamt initiativ fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det och Vinnova. I detta kluster ser vi m\u00f6jligheten att st\u00e4rka samverkan mellan akademi och industri genom att akademin arbetar mer interdisciplin\u00e4rt och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt b\u00e4ttre kan bidra till nya koncept.<\/p>\n SARC \u2013 Swedish Aerospace Research Center Bildtext: Fr\u00e5n sommarskolan inom Conceptual Aircraft Design som anordnades 2019, i Florianopolis Brasilien. Flera forskare fr\u00e5n SARC tillsammans med svenska och brasilianska doktorander.[\/vc_column_text][image_with_animation image_size=”full” animation_type=”entrance” animation=”None” animation_movement_type=”transform_y” hover_animation=”none” alignment=”” border_radius=”none” box_shadow=”none” image_loading=”default” max_width=”100%” max_width_mobile=”default”][\/vc_column][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_tablet=”inherit” column_padding_phone=”inherit” column_padding_position=”all” column_element_direction_desktop=”default” column_element_spacing=”default” desktop_text_alignment=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_backdrop_filter=”none” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” column_link_target=”_self” column_position=”default” gradient_direction=”left_to_right” overlay_strength=”0.3″ width=”1\/3″ tablet_width_inherit=”default” animation_type=”default” bg_image_animation=”none” border_type=”simple” column_border_width=”none” column_border_style=”solid”][image_with_animation image_url=”9101″ image_size=”full” animation_type=”entrance” animation=”None” animation_movement_type=”transform_y” hover_animation=”none” alignment=”” border_radius=”none” box_shadow=”none” image_loading=”default” max_width=”100%” max_width_mobile=”default”][\/vc_column][\/vc_row][vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” column_direction=”default” column_direction_tablet=”default” column_direction_phone=”default” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” row_border_radius=”none” row_border_radius_applies=”bg” overflow=”visible” overlay_strength=”0.3″ gradient_direction=”left_to_right” shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none”][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_tablet=”inherit” column_padding_phone=”inherit” column_padding_position=”all” column_element_direction_desktop=”default” column_element_spacing=”default” desktop_text_alignment=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_backdrop_filter=”none” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” column_link_target=”_self” column_position=”default” gradient_direction=”left_to_right” overlay_strength=”0.3″ width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” animation_type=”default” bg_image_animation=”none” border_type=”simple” column_border_width=”none” column_border_style=”solid”][image_with_animation image_url=”9102″ image_size=”full” animation_type=”entrance” animation=”None” animation_movement_type=”transform_y” hover_animation=”none” alignment=”” border_radius=”none” box_shadow=”none” image_loading=”default” max_width=”100%” max_width_mobile=”default”][\/vc_column][\/vc_row]\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e4r Dan Henningson, professor vid KTH och pionj\u00e4r inom str\u00f6mningsmekanik, var med och tog fram agendan f\u00f6r svensk flygforskning (NRIA 2013) blev det tydligt, Sverige beh\u00f6vde ett akademiskt n\u00e4tverk som kn\u00f6t ihop forskning och industrins utmaningar.<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[30,29,1],"tags":[],"class_list":{"0":"post-9098","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-internationalisering","7":"category-akademi","8":"category-ovrigt"},"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9098","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9098"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9098\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9197,"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9098\/revisions\/9197"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9098"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9098"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/innovair.org\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9098"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nN\u00e4tverket har skapat n\u00e4rmare kontakter mellan forskare, inte minst mellan doktorander och professorer p\u00e5 olika universitet. Flera forskningsprojekt har kommit till som ett resultat av dessa kontakter, inte minst nya konstellationer med NFFP finansiering.<\/p>\n
\nITA \u2013 Instituto Tecnol\u00f3gico de Aeron\u00e1utica
\nNFFP \u2013 Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet<\/p>\n