Vi träffar åter Jenny Gardner, Senior Strategy Director på Saab Surveillance och pratar om framtida förmågor, nästa generations stridsflyg och hållbarhet. Hur AI-drivna beslutsstöd, drönare, rymdteknik och mjukvara påverkar framtidens försvar. Hon förklarar dessutom varför samarbete blir vår viktigaste förmåga.
Vad ser du som de viktigaste strategiska frågorna för Saab just nu?
Det finns tre centrala behov; vår försvarsförmåga i en osäker omvärld, att utveckla nästa generations stridsflyg och att göra allt detta på ett hållbart sätt.
Kan du berätta mer om behovet av framtida försvarsförmåga?
Jag ser tyvärr ett allt större behov av att vi behöver kunna skydda oss i en alltmer osäker omvärld. Det betyder, från min synvinkel, till exempel att det blir ännu viktigare att vi kan behålla ett flygherravälde över vårt eget land. Det betyder också, nu när vi har gått med i NATO, att vi behöver kunna stödja våra allierade från just NATO perspektivet. Vi behöver både kunna ge allierade stöd från vårt stridsflyg i luften och kunna stödja med svensk infrastruktur och ett starkt skydd av allierade flygvapen, på marken och i Sverige. Vi behöver helt tydligt bibehålla och utveckla vår totala stridsflygsförmåga. Det ser jag som en viktig strategisk utmaning för Sverige.
Hur påverkar det teknikutvecklingen inom flygsektorn?
Tidigare så har vi definierat våra plattformar som system av system men jag ser en tydlig utveckling mot att de här systemen kommer inte bara samsas på en och samma plattform eller på ett flygplan, det framtida flygvapnet kommer att bestå av ett distribuerat system med olika plattformar; bemannat stridsflyg, obemannade jaktplan och drönare i olika storlekar och med olika nyttolaster.
I den miljön kommer stridsledning och kommunikation bli en viktig del i den tekniska utvecklingen. Vi är just i Sverige och inom Saab väldigt duktiga på teknikbredd men det kommer ställas ännu högre krav på vår förmåga att jobba som integratörer. Från det internationella perspektivet kommer det också krävas en ännu högre grad av standardisering. Det kommer, lika som idag, ställas höga krav på att vi kan arbeta med partners för att förstå hur vi ska leda integration och för att kunna vara först med nya lösningar.
Det kommer helt enkelt att ställas krav på att vi kan samarbeta med andra människor men också att vi standardiserar så att tekniken kan samarbeta, och inte minst att vi människor kan samarbeta väl med tekniken. Det är min övertygelse att just möjligheten att samarbeta runt och med teknik, kommer att bli avgörande i nästa generations flygvapen.
Du nämnde också vikten av hållbarhetsaspekten, berätta!
Hållbarhetsaspekten gäller ju från ett antal perspektiv. Vi behöver försäkra oss om att vi har en resilient försvarsindustri med leveranssäkerhet. Vi behöver helt enkelt ha koll på hela leverantörskedjan. Det är en strategisk aspekt när det gäller utvecklingen av våra produkter och vi behöver ha bra och starka underleverantörskedjor. Sen är ju en annan väldigt viktig fråga hur vi möter klimatutmaningen. Vi har till exempel gjort långtgående test med att flyga Gripen på förnybart flygbränsle (SAF) för att visa att, rent tekniskt, det redan i dag är ett alternativ. Vi fortsätter att arbeta med olika projekt som ska syfta till ett mer klimatsmart samhälle och ser det som en del av våra strategiska utmaningar framöver.
Hur ser du att vi ska möta dessa strategiska utmaningar?
En central fråga blir hur vi i Sverige ska klara av att kompetensförsörja en växande försvars- och flygindustri. Generellt så skulle jag vilja hävda att vi i Sverige är duktiga på att arbeta snabbt. Vi har, sedan många år, en mycket god kunskapsbas i landet där alla har tillgång till högre utbildning. Vi har också en god tradition runt, till exempel, ingenjörsvetenskaperna. Vi arbetar i hög grad, både inom industrin och samhället i övrigt, med distribuerat ansvar. Det har lett till att vi kan vara snabba inom teknologiutveckling med ett fokus på att hålla nere kostnader. Det här är något som vi måste slipa på och bli ytterligare ännu bättre på.
Vi ser att det sker en kolossalt snabb och iterativ utveckling av försvarsmaterial i Ukraina, i deras kamp mot Rysslands anfallskrig. Just den förmågan, att snabbt och med relativt låga kostnader kunna ta fram och utveckla försvarssystem, är viktig idag och kommer att bli ännu centralare i framtiden. Vi behöver korta utvecklingstiderna för att snabbt kunna anpassa till en hotmiljö som ändrar sig väldigt fort. Vi behöver fokusera på och jobba med mjukvara som snabbt kan uppdateras, så att vi kan underhålla och förstärka våra produkters förmåga löpande.
Jag vill även betona hur otroligt viktigt samarbete kommer att vara. Jag ser framför mig att vi kommer att anta just den här strategiska utmaningen med att jobba närmare varandra i landet, det vill säga att vi kommer att se nya strukturer där fokus är förmågeframtagning och inte långa administrativa processer.
Vilka teknikområden tror du kommer att bli särskilt avgörande inom de kommande åren?
Den långa livslängden för just flygplanskroppar skapar ju förutsättningar för en god cirkuläritet, det vill säga man kan använda samma material länge, men det är klart att cirkuläriteten kan förbättras. Miljöfrågan är en stor fråga och vi bör sträva mer emot att använda miljövänliga material och mot återanvändning och återvinning. Vi behöver gå mot en hållbar framtid och det kommer att påverka flygsystemet. Det kommer inte minst påverka framdrivning och motorer och att man kan utveckla bränslen som är acceptabla från ett klimatperspektiv. Vi kommer säkert också se en stark utveckling av batterier och el-komponenter som inte enbart är till för just flygplansmotorer utan som i stället förbättrar flygplanens prestanda.
Sen kommer AI i form av beslutstöd påverka flygbranschen. Vi kommer att se många små förbättringar när vi med AI som stöd kan ta in stora mängder information, eller data, och bearbeta för att förbättra flöden och beslut. Ett gott exempel på just det är att vi i USA nu använder AI-modeller i våra flygledningssystem för att ytterligare förbättra flygledningen på amerikanska flygplatser och för att spara dyrbar tid. Det är naturligtvis bara en liten del i dessa flöden men är ett gott exempel på hur små processförbättringar genom AI kommer att påverka flygbranschen.
Vi kommer också, genom AI, se en framväxt av det som vi kallar ”taktisk autonomi”. Det här är förbättringar och autonoma funktioner som inte har med själva flygsystemet att göra men som spelar en viktig roll för ett flygplans andra funktioner. Inom just militärflyg så kan det handla om sensorer eller motmedel som autonomt eller självständigt kan analysera data och ge underlag för beslut eller till och med ta beslut på egen hand.
Stora framsteg görs just nu inom rymdområdet och där förväntar jag mig också att se en påverkan på flygbranschen. Många av de tjänster som förfinas just nu kommer att komma flygbranschen till stor nytta. Satellitkommunikation är, till exempel, redan idag effektiv kommunikation för flygplan över världshaven och kommer att utvecklas, satellitpositionering kommer att bli mer motståndskraftig mot störningar och det kommer förbättra förutsättningarna för civilflyget att navigera. Data från jordobservation kommer att kunna komma till stor nytta i samarbete med skogsbrandsbevakande flyg för att just övervaka och släcka skogsbränder.
Sen har vi ju inte pratat så mycket om drönarområdet men det har ju utvecklats kraftigt under de senaste åren. Vi har sett, det som NATO kallar klass 1 drönare, drönare som väger mellan 0 och 150 kg, användas i krigföringen i Ukraina och andra konflikter. Här har utvecklingen gått otroligt snabbt, både när det gäller att montera olika sensorer och vapen på drönarna men också hur de används i den taktiska krigsföringen där de kombinerar spaning med flygande vapen och klassiskt artilleri. Själva drönarnas flygkropp, kommunikation och framdrift utvecklas också från dag till dag i en kapplöpning om att vinna över motståndaren. Drönartekniken har på intet sätt nått en mognadspunkt utan här kommer vi se en fortsatt kapplöpning som kommer att resultera i fortsatt utveckling av flygteknik, autonomi och svärmalgoritmer.
Vad krävs för att Sverige ska kunna hänga med i den här utvecklingen?
Jag har ju en bakgrund inom ledning och kommunikation och jag tycker att det kommer vara otroligt viktigt att vi fortsätter att utveckla system-av-system. Tekniken i vår omvärld kommer att bli mer komplex och då blir en bred teknikförståelse och förmåga att designa större distribuerade system extremt viktig. Militära och civila samverkande system kommer i ännu större utsträckning ligga till grund för vårt lands välstånd och vår samhällsutveckling.
Vi behöver se till att våra ungdomar har möjlighet att utbilda sig och forska i relevanta tekniska områden som data- farkost- och rymdteknik och andra ingenjörsdiscipliner.
Det kommer också fortsatt vara viktigt, inte bara att vara mångsidig, men att ha förmågan att innovera, det vill säga att kunna ta en idé eller uppfinning hela vägen till en applikation som kan säljas eller användas. Att kunna förstå andras behov och kunna tänka utanför boxen är superviktigt.
Om du får välja, vilken kommer vara den allra viktigaste kompetensen framåt?
Det är utan tvekan samarbetsförmågan. Den snabba utvecklingen vi ser inom AI och NLP, det vill säga neurolingvistisk programmering, kommer att leda till en ökad demokratisering av intelligens. Det som skiljer agnarna från vetet kommer inte längre vara intelligens utan snarare hur vi kan dra nytta av intelligensen. Det kommer att behövas samverkan mellan maskiner eller datorer i distribuerade system, det kommer att behövas samarbete mellan människor och maskiner och det kommer fortsättningsvis vara lika viktigt att samverka oss människor emellan.
Innovair, är för mig just en sådan plattform som möjliggör samarbete oss människor emellan, i det här fallet samverkan mellan industri, stat och akademi och för Sveriges flygforskning. Det är ett gott exempel på den sortens plattform som kommer att bli allt viktigare på sikt både för landet och samhället.
Sen är det ju otroligt kul att samverka, människor emellan, och då blir det också viktigt för oss på individ-nivå.
