Yvonne Rosmark
Programdirektör Innovair
Med tre decennier i flygbranschen, från trainee på Saab till VD för Gripen International, har Yvonne Rosmark hunnit se både teknikutveckling och samarbetsformer förändras. Under sina år inom det offentliga, som näringslivschef i Linköpings kommun, startade hon Aerospace Cluster Sweden och var med och grundade Flygets dag i Almedalen (numera Aerospace Almedalen). Idag leder hon Innovair, Sveriges nationella innovationsprogram för flygteknik. Vi träffade henne för att prata om resan, utmaningarna och vad som väntar framåt.
Du tog över som programdirektör för Innovair för tre år sedan. Vad var din vision när du klev in i rollen och vilka förändringar ville du driva?
Jag är en förändringsledare och ville fortsätta utveckla det som redan byggts upp och som hade potential att tas vidare, men även ta nya initiativ. Flyget står inför stora utmaningar vad gäller den gröna omställningen. Redan i dag finns det grönt flygbränsle, men det produceras inte i tillräcklig omfattning. Det behövs också andra tekniker för att ställa om flyget. Där tror jag att många mindre företag har en stor potential att vara med och utveckla nya spännande lösningar för de är ofta mer snabbfotade än de större. Och allra bäst kanske det blir när de stora och små företagen samverkar. Därför har vi extra fokus på just små och medelstora företag (SMF) i detta skede av Innovairs arbete och vi hade en utlysning som kopplade ihop just SMF:er och större företag.
De senaste åren har omvärlden förändrats, Sverige har gått med i Nato och den senaste forskningspropositionen betonar vikten av flyg, försvar och resiliens. Så det ställer krav på att fortsätta Innovairs utvecklingsarbete, inte minst kopplat till militära flygförmågor och säkerhet. Innovairs strategiska agenda, NRIA 2024, tog höjd för detta och lyfter betydelsen av framsyn, att bygga förmågan att se vad som kan komma. Jag vill fortsätta synliggöra hur Innovairs arbete är relevant och säkra vårt bidrag framgent.
Vilka ansvarsområden utgör ditt uppdrag?
Mitt yttersta ansvar är att strategiskt leda och utveckla det strategiska innovationsprogrammet Innovair. En stor del handlar om samordning och nätverksbyggande, att ha en tät dialog med aktörer inom näringsliv, akademi och offentlig sektor. Kompetensöverföring är en viktig framgångsfaktor i vår trippelhelix-miljö som jag också arbetar med. Dessutom har jag ansvar för finansiering och resursförvaltning, så att de gemensamma medel vi förvaltar verkligen skapar nytta.
Vilka utmaningar och milstolpar har format Innovairs resa under din tid som programdirektör?
Det har krävt både tålamod och målmedvetenhet att skapa gemensam riktning mellan aktörer med olika drivkrafter och intressen, något som är ett helt naturligt inslag i en trippelhelixmodell som vår. En tydlig milstolpe i arbetet var färdigställandet av vår strategi NRIA 2024. Det var ett omfattande och inkluderande arbete. En särskilt viktig utveckling i strategin var introduktionen av begreppet Teknosfären, en metafor för olika framväxande teknologier och tillämpningar som tidigare inte haft en självklar plats i vår agenda. AI och drönare är exempel på områden som fått större plats när vi breddade vår agenda.
Finns det något särskilt tillfälle som du är extra stolt över?
Jag är otroligt imponerad över Innovairs medlemmar, deras kompetens och engagemang. Lanseringen av NRIA 2024 under Aerospace Almedalen blev en höjdpunkt som ett resultat av ett intensivt arbete. Det mest givande är att se vad vi kan åstadkomma när olika aktörer, med i grunden olika drivkrafter, lyckas arbeta mot gemensamma mål. Det är inte alltid enkelt men helt fantastiskt när vi får till det samarbetet, när vi verkligen hittar guldkornen och förädlar dem tillsammans.
Något som ligger dig varmt om hjärtat, som du har i fokus nu?
Att etablera en framsynsgrupp är aktuellt just nu och något jag brinner extra för. Förändringstakten är så hög, både tekniskt och geopolitiskt, att vi behöver förmågan att blicka framåt och förutse vad som väntar runt hörnet. Den här gruppen ska hjälpa oss att stå bättre rustade inför framtiden.
Vilka är de största prioriteringarna för Innovair det kommande året?
Just nu är en av mina viktigaste uppgifter att säkerställa att den kraft som finns i Innovair finns kvar även efter den 1 januari 2027. Jag är hoppfull om en fortsatt finansiering och att vi kan fortsätta bidra till svensk flygtekniks utveckling eftersom behovet är starkt med tanke på omvärldsläget. Jag ser personligen fram emot slutspurten och att sätta flaggan i topp på vår resultatkonferens hösten 2026. Där ska vi visa alla goda exempel som Innovair har bidragit med och ha säkrat finansiering så att Innovairs arbete kan fortsätta in i framtiden, men i någon ny organisatorisk form. Det kommer att bli ett fint avslut på en otroligt givande resa.
