Innovair, Sveriges strategiska innovationsprogram för flyg, är uppbyggt enligt trippelhelixmodellen, där akademi, näringsliv och offentlig sektor samverkar för att stärka landets innovationskraft. En central aspekt av programmets arbete är dess roll som en neutral aktör i internationella samarbeten. Mats Olofsson har personliga erfarenheter från en tioårig period som Brasilienkoordinator åt Innovair, samt tidigare arbete som forskningschef vid Försvarsmakten med omfattande internationell samverkan inom NATO, EU, Nordefco och bilaterala samarbeten med USA. Han understryker värdet av denna neutrala roll.
– Trippelhelixmodellen har länge lyfts fram som en nyckelfaktor bakom Sveriges framstående placering i WIPOs Global Innovation Index. Genom att representera landet snarare än enskilda intressen från industrin eller akademin kan det offentliga benet i modellen bidra till att skapa förtroende i internationella sammanhang.
Positionen har bidragit till att stärka Sveriges internationella trovärdighet och möjliggjort en öppen dialog med utländska aktörer.
– I många fall kan närvaro från industri och akademi leda till en viss reservation från internationella statliga samarbetspartners. Genom att upprätthålla en oberoende och inkluderande hållning har Sverige ändå kunnat bygga långsiktiga relationer och främja öppenhet i innovations- och forskningssamarbeten. Den fortsatta utvecklingen av Sveriges strategiska innovationsprogram bör ta fasta på denna styrka, där neutralitet och bred representation skapar förtroende i en global kontext.
Framgångsfaktorer för internationella samarbeten inom flygteknik och innovation
Sveriges höga placeringar i globala innovationsindex väcker intresse och nyfikenhet hos andra länder att förstå våra framgångsfaktorer och arbetssätt.
– En bidragande faktor till Sveriges anseende är att vara en av få nationer som har förmågan att utveckla och tillverka avancerade stridsflygplan, främst genom Saab. Sverige är också erkänt för sin expertis inom system-av-system-integration, vilket ger en konkurrensfördel och skapar incitament för långsiktiga samarbeten.
Utöver teknisk kompetens spelar Sveriges arbetskultur en betydande roll där vår tillitsskapande arbetsmodell främjar öppenhet, innovation och långsiktiga relationer över nationsgränser.
– Den icke-hierarkiska modellen, där stort förtroende ges till den egna personalens expertis och beslutsförmåga, gör svenska aktörer attraktiva som samarbetspartners.
Innovairs roll i att balansera nationella intressen och internationellt samarbete
Att balansera Sveriges nationella intressen med behovet av öppenhet och internationellt samarbete inom flygteknik är en komplex utmaning, särskilt i en tid präglad av geopolitisk osäkerhet och teknologisk konkurrens. Det normala är att samarbeten hålls på en nivå där ingen klassificerad information delas, men vaksamheten har ändå ökat.
– Ett konkret exempel på denna balansgång är stridsflygplanet Gripen, vars utveckling och export är beroende av komponenter från internationella leverantörer. Dessa kräver inte bara svenska exporttillstånd utan är också styrda av kontrakt och licensvillkor från de länder där leverantörerna är baserade. Immateriella rättigheter (IPR) utgör ytterligare en begränsning, då ökad teknologisk mognadsgrad (TRL) i samarbeten kan medföra känsliga frågor om informationsdelning. Brasilien, med sin avancerade flygindustri, har varit en naturlig partner där frågan om teknologidelning inte har varit lika komplicerad.
Sveriges NATO-medlemskap innebär nya möjligheter men också utmaningar. Tillgången till alliansens strategiska planer och regelverk ställer krav på anpassning till nya säkerhetsramverk som tidigare inte omfattade Sverige. Liknande utmaningar möter även andra NATO-länder med kvalificerade flygindustrier, såsom USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. En bredare utmaning för Europa är att stärka sin egen teknologiska position i en tid då USA:s engagemang ifrågasätts och konkurrensen från Kina intensifieras. Här har den svenska inställningen blivit alltmer medveten och fokuserad under de senaste åren.
– Innovair spelar en central roll i att navigera dessa komplexa frågor och säkerställa att Sveriges samarbeten förblir öppna och produktiva, samtidigt som nationella säkerhets- och industriintressen skyddas.
Utmaningar och möjligheter för internationellt samarbete inom flygteknik och innovation
De kommande åren präglas av både geopolitiska spänningar och teknologiska språng, vilket skapar både utmaningar och möjligheter för samarbeten inom flygteknik och innovation.
– Trots att det i nuläget finns en ökande motsättning mellan USA och Europa, som skulle kunna påverka forskningssamarbeten och gemensamma utvecklingsprojekt bedöms USA ha ett starkt intresse av fortsatt samarbete, vilket talar för att partnerskapen kommer att bestå. Samtidigt kommer fokus i högre grad att riktas mot samarbeten mellan europeiska länder.
Europa har insett behovet av omfattande investeringar i både forskning och försvar, vilket kan leda till nya samarbetsmöjligheter med fler europeiska aktörer. För Sveriges del är det avgörande att inte halka efter i finansieringen av våra spetsområden, där flygteknik är en av de viktigaste. Det globala racet inom AI är ett tydligt exempel på hur snabbt utvecklingen sker och hur strategiska investeringar blir avgörande för konkurrenskraften.
– Sverige behöver nu fler forskare, ingenjörer och experter inom flygteknik. Förmågan att driva framgångsrika internationella samarbeten beror på att vi kan allokera resurser på ett klokt sätt och välja våra samarbetspartners strategiskt. Att balansera djup och bredd i dessa samarbeten kommer att vara avgörande för att bibehålla och stärka Sveriges position inom flygteknisk innovation.
