Hållbar luftfart kräver nya lösningar och samverkan. Inom KTH Initiative for Sustainable Aviation har en doktorandkurs skapats för att ge en tvärvetenskaplig förståelse för hållbart flyg. Genom samarbeten och nätverk, bland annat inom Swedish Aerospace Research Center (SARC), drivs utvecklingen framåt.
Ansvarig och initiativtagare för doktorandkursen är Dr. Evelyn Otero Sola är Associate professor in aeronautical engineering vid KTH och Vice-Director of the Centre for Sustainable Aviation (CSA):
Berätta om initiativet KTH Initiative for Sustainable Aviation och hur uppstod idén med doktorandkursen?
KTH:s initiativ för hållbar luftfart har vuxit fram ur ett behov av att samla och samordna expertis inom flera discipliner för att driva utvecklingen av hållbara flygteknologier och system. Arbetet med initiativet har pågått i över fem år och syftar till att koppla samman forskning med utbildning samt även kommersialisering, vilket i sin tur ska bidra till en mer hållbar luftfartssektor i Sverige och internationellt.
Inom detta större initiativ föddes idén om att skapa en doktorandkurs i hållbar luftfart. Kursen FSD3831 Framtida Hållbar Luftfart utvecklades som ett sätt att ge doktorander en holistisk förståelse för hållbarhet i flyget. Kursen inkluderar flera olika aspekter, såsom teknologi, alternativa bränslen, operationer och regleringar, vilket speglar den komplexitet som finns inom området (se bilden). Jag som kursansvarig upprättade den här kursstrukturen genom mina tidigare erfarenhet vilket jag började utveckla i masterkursen SD2830 Flygprestanda och Flygtrafikledning. Den nya kursen samlar en bred grupp av experter, 23 lärare från både KTH och externa aktörer, för att ge en tvärvetenskaplig bild av ett väldigt komplext område. Kursen är ett exempel på hur KTH:s arbete med hållbar luftfart omsätts i praktiken där forskning, utbildning och nyttiggörande möts för att aktivt driva utvecklingen framåt.
På vilket sätt möter kursen samhällets/omvärldens behov?
Hållbar luftfart är en avgörande fråga för både Sverige och resten av världen, inte minst ur hållbarhetssynpunkt då luftfart är en förutsättning för många av de globala målen uppsatta av FN. Samhället är beroende av flyget för global handel, medicinska transporter och internationella samarbeten, men samtidigt finns en stark press att minska flygets klimatpåverkan. Svaret är då inte att sluta flyga, utan att börja flyga mer hållbart.
KTH:s doktorandkurs är en direkt respons på detta behov. Genom att utbilda framtidens forskare och ingenjörer inom hållbar flygindustri med ett holistiskt tillvägagångssätt skapar vi en kompetensbas som kan utveckla och implementera nya lösningar. Kursens breda ansats speglar hur hållbar luftfart kräver en systematisk strategi där tekniska innovationer, bränslen, operationella förbättringar och regelverk samverkar för att minska flygets miljöpåverkan.
Hur många tar kursen nu när den testkörs första gången?
Den första omgången av kursen lanserades på kort varsel och vi hade därför begränsat med tid för marknadsföring. Trots detta deltog 11 doktorander, vilket visade sig vara ett bra antal för att kunna testa kursens upplägg och innehåll. Baserat på de positiva erfarenheterna från denna första kursomgång planerar vi nu att nå ut till en bredare publik och även undersöka möjligheten att öppna kursen för internationella doktorander. Vi har redan sett ett stort internationellt intresse, men vissa logistiska utmaningar har hittills begränsat möjligheterna för deltagande på distans.
Hur ser ni på framtiden, hur ser intresset ut?
Vi ser ett stort och växande intresse för kursen. Ett viktigt nästa steg är att vidareutveckla den baserat på både studenternas och lärarnas återkoppling. Några av de förbättringar vi överväger är att inkludera fler praktiska moment och ge mer tid per modul. Detta skulle kunna leda till en längre kurs som sträcker sig över hela året, eller en mer intensiv kurs över en till två veckor.
Ett annat långsiktigt mål är att skapa en motsvarande kurs på masternivå. Genom att introducera hållbar luftfart tidigare i utbildningen kan vi öka intresset och kompetensen inom området samt möjliggöra bättre karriärval för framtidens ingenjörer. KTH:s övergripande initiativ för hållbar luftfart handlar om att kombinera forskning, utbildning och innovation för att skapa verklig förändring i branschen och vi ser att doktorandkursen är en viktig del av denna helhet.
Vilken nytta ser ni med att kursen ingår i Innovairs kompetensförsörjningsprojekt som drivs av SARC?
Ambitionen med att genomföra denna doktorandkurs är att stödja hållbart flyg genom att utbilda för framtiden samt skala upp omfattningen. För att lyckas med detta kan det vara av avgörande betydelse att bygga starka nätverk och främja samarbete inom Sverige (i första hand) genom SARC som en grund för att driva denna vision framåt. Det är viktigt att vi samlar expertis och skapar synergier mellan olika expertområden, där vi involverar så många aktörer som möjligt från hela Sverige – och på sikt även internationellt. Detta inkluderar industrin såväl som forskningscentra, universitet och andra relevanta organisationer som tillsammans kan bidra till att påskynda utvecklingen av ett mer hållbart flyg.
