Dan Henningson är en av Sveriges mest framstående forskare inom strömningsmekanik. Sedan 1999 är han professor vid KTH och har under sin karriär gjort banbrytande insatser med betydelse för flygteknikområdet. Hans arbete, som spänner från teoretiska genombrott till storskaliga numeriska simuleringar, har gett honom internationell uppmärksamhet och flera prestigefyllda utmärkelser.
Utöver sina vetenskapliga framgångar har Henningson varit en drivande kraft bakom skapandet av starka forskningsmiljöer med fokus på samverkan mellan akademi och industri, bland annat genom etableringen av Swedish Aerospace Research Center (SARC). Idag kombinerar han sin forskning vid KTH med ett professuruppdrag i Brasilien och fortsätter att driva utveckling och samverkan framåt.
Hur började ditt engagemang i Innovair och vad har din roll inneburit under åren?
Strax innan Innovair blev ett strategiskt innovationsprogram arbetade vi med att ta fram en agenda för svensk flygforskning och -innovation (NRIA 2013). Vi fokuserade på att beskriva innovationssystemet inom flygområdet och redan då framkom behovet av ett akademiskt nätverk. När Innovair kom i gång kunde idén realiseras och resulterade i Swedish Aerospace Research Center (SARC). Jag blev den första föreståndaren för SARC och har varit engagerad sedan dess, även om andra nu tagit över ledarskapet.
Vad var din vision när du engagerade dig i dessa samarbeten?
Jag har alltid sett värdet i att bygga starka forskningsmiljöer där akademi och industri arbetar tätt ihop. Det svensk-brasilianska samarbetet, som växte fram i samband med Saabs Gripen-affär, är ett exempel på detta. Genom gästprofessuren vid ITA i Brasilien kunde jag bidra till att utveckla forskningskontakter både där och här hemma i Sverige. Vi undersökte bland annat möjligheten att reducera turbulensen på flygplansvingar och gjorde både simuleringar och experiment på en vinge som Saab tillverkat. Experimenten skedde i en vindtunnel på ITA. Vi visade att med plasma aktuatorer kunde vi drastiskt minska de små störningar i luftströmmen som orsakar turbulensen.
Varför behövdes ett svenskt akademiskt nätverk för flygteknisk forskning?
Det saknades ett forum där svenska flygforskare kunde mötas och samarbeta. För mig var det naturligt att arbeta för att etablera ett centrum och mina tidigare erfarenheter från att starta liknande miljöer gjorde att jag gick in i SARC-projektet med stor energi.
SARC har nu funnits i flera år. Hur har resan sett ut?
Vi började med en liten kärna av professorer som också varit engagerade i samarbetet med Brasilien. Att få med fler aktörer var en utmaning i början men i dag är SARC etablerat och har blivit en självklar plattform för svensk flygteknisk forskning. Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet och senast Lunds universitet ingår i centret.
Vilka konkreta resultat har samarbetet lett till; för forskningen, industrin och studenterna?
Nätverket har skapat närmare kontakter mellan forskare, inte minst mellan doktorander och professorer på olika universitet. Flera forskningsprojekt har kommit till som ett resultat av dessa kontakter, inte minst nya konstellationer med NFFP finansiering.
Vad har varit mest givande för dig under resan med SARC?
Att se nätverket växa fram, med aktörer som aktivt bidrar och utvecklar det tillsammans. Det har varit mycket givande, både personligt och professionellt.
Vilka nya initiativ är på gång, och hur ser du på framtiden för samverkan inom flygforskning?
Vi arbetar just nu med att forma en konstellation som ska söka finansiering för ett excellenskluster inom flygområdet, ett gemensamt initiativ från Vetenskapsrådet och Vinnova. I detta kluster ser vi möjligheten att stärka samverkan mellan akademi och industri genom att akademin arbetar mer interdisciplinärt och på så sätt bättre kan bidra till nya koncept.
SARC – Swedish Aerospace Research Center
ITA – Instituto Tecnológico de Aeronáutica
NFFP – Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet
Bildtext: Från sommarskolan inom Conceptual Aircraft Design som anordnades 2019, i Florianopolis Brasilien. Flera forskare från SARC tillsammans med svenska och brasilianska doktorander.
