Sedan starten har Innovair, Sveriges nationella innovationsprogram för flyg, samlat industri, akademi och företag kring ett gemensamt mål: att utveckla och förnya svensk flygteknik. I en global flygindustri präglad av hård konkurrens, ökade miljökrav och växande teknologiska beroenden har förmågan att ta tekniska idéer hela vägen till verifierad systemnivå blivit avgörande.
För Sverige har demonstratorprogram utvecklats till ett strategiskt verktyg. De gör det möjligt att förena spetsforskning, industriell tillämpning och internationellt samarbete och därmed axla rollen som partner i utvecklingen av framtidens flygsystem.
Demonstratorprogrammet IntDemo Flygplan
Mellan 2020 och 2024 finansierades programmet IntDemo Flygplan av Innovair med Saab som huvudaktör och systemintegratör. Målet var att stärka den svenska flygindustrins konkurrenskraft genom att utveckla, integrera och demonstrera nya teknologier, metoder och arbetssätt kopplade till ett gemensamt plattformskoncept.
”Det som särskilde IntDemo Flygplan från mer traditionella forskningsprojekt var ambitionen att systematiskt höja teknologimognaden till TRL 6, den nivå där teknik inte bara är lovande utan tillräckligt verifierad för att ligga till grund för faktiska investerings- och samarbetsbeslut”, säger Jan Erik Lindbäck, Saabs projektledare för IntDemo-Flygplan. Fokus låg därför inte på enskilda komponenter utan på helheten med kravbild, struktur, systemintegration och verifiering i realistiska miljöer. ”Demonstratorer är avgörande för att bekräfta teknik, metodik och integration i praktiken”, fortsätter han.
Från delsystem till helhet
Projektet organiserades i sex arbetspaket som drevs inom olika delar av Saab, i nära samverkan med akademi, institut och små och medelstora företag. Arbetspaketen demonstrerades vid olika tidpunkter och platser, men knöts successivt samman i projektets avslutande fas.
Det ursprungliga målet var att demonstrera teknologierna i en flygplansvinge men under projektets gång fattades beslutet att i stället utveckla en fysisk bakkroppsdemonstrator, ett mer systemrelevant val. ”Beslutet speglade en viktig lärdom för oss, att det var först när olika tekniker skulle samexistera i en verklig struktur som deras styrkor, begränsningar och beroenden blev tydliga”, säger Jan Erik.
En av flygindustrins största utmaningar är att minska klimatpåverkan genom lägre vikt och högre energieffektivitet, utan att kompromissa med säkerhet eller prestanda. Inom IntDemo Flygplan utvecklades därför avancerade flygstrukturer baserade på additiv tillverkning, hybrida materiallösningar samt integrerade sensorer och antenner.
Arbetspaketet Smart struktur blev särskilt betydelsefullt. Här kombinerades nya material- och tillverkningsmetoder med ett systemperspektiv på strukturen som bärare av flera funktioner. ”Resultatet blev förutom tekniska framsteg också nya arbetssätt för strukturanalys, från CAD-geometri och laster till fungerande globala Finita Elementmodeller på ett nytt, snabbt och effektivt sätt i tidiga utvecklingsfaser”, säger Jan Erik.
Ett ekosystem i rörelse
Med Saab i en sammanhållande OEM-roll samlade projektet ett brett ekosystem av universitet, forskningsinstitut och små och medelstora företag. Genom detta positionerades Sverige för deltagande i europeiska storsatsningar som Clean Aviation, liksom för fördjupade tekniksamarbeten med Storbritannien och andra internationella partners.
Samarbetet skapade också nya synergier internt genom att det knöt samman kompetenser och teknologier över Saabs affärsområdesgränser. För forskningsaktörerna innebar projektet nya forskningsfrågor och långsiktiga relationer till industrin. För de mindre företagen gav demonstratorerna konkret teknikvalidering, tillgång till framtida marknader och en tydlig koppling till industriella tillämpningar.
Från lärdomar till nästa generations flygplan
Teknologierna som utvecklades inom IntDemo Flygplan togs inte vidare samtidigt. En viktig lärdom var just behovet av prioritering, att stegvis föra vidare de lösningar som skulle ge störst systemnytta. Samtidigt gav projektet insikter som inte hade varit möjliga utan en fysisk demonstrator; hur krav bör formuleras, hur strukturer samverkar och hur team behöver arbeta för att hantera komplexitet.
”Arbetet med hybridstrukturer och friktionssvetsning används nu i andra forsknings- och teknikprogram och flera teknologier vidareutvecklas i nya samarbeten med både akademi och internationella industripartners”, berättar Jan Erik.
Förmågan att utveckla, integrera och demonstrera kompletta system är en strategisk tillgång i en tid när fler länder behöver samverka för att behärska helheten. Projektet gav sammantaget insikter om ny teknik, ny metodik, nya samarbeten men också en ökad mognad i hur det svenska flygekosystemet utvecklar framtidens plattformar.
”IntDemo Flygplan visar att demonstratorer är mer än tekniska prototyper. De är verktyg för lärande, riskreducering och förtroendeskapande som är avgörande för Sveriges roll i framtidens internationella flygsamarbeten”, avslutar Jan Erik.
Fakta: IntDemo Flygplans sex arbetspaket
AP1 – Projektledning: Effektiv planering, styrning och kostnadsuppföljning.
AP2 – Smart struktur: Additiv tillverkning, hybrida material och integrerade sensorer och antenner för lätta och multifunktionella flygstrukturer.
AP3 – Energieffektiva system: Systemlösningar för energihantering och effektiv drift, verifierade i fullskaliga testriggar.
AP4 – Fiberoptiska sensorer: Integrerade sensorer för övervakning, säkerhet och branddetektion.
AP5 – Högupplöst luftburen databas: Certifieringsbar 3D-databas för avancerade pilotstödsystem.
AP6 – Farkostdemonstrator: Integration, tillverkning och verifiering av teknologierna i en fysisk flygplansstruktur.
