webmaster

GKN Aerospace i Trollhättan  har utsetts till strategisk partner (founding member) i Clean Aviation, EU:s nya partnerskap för forskning och innovation för flyg som ska utveckla ny banbrytande flygteknik för klimatneutralitet för Europas flyg till 2050. Företaget tar härmed plats i de strategiska grupper som styr inriktningen hos partnerskapet, samt att man förbinder sig att bidra till de stora egensatsningar som behövs – exempelvis genom Innovairs demonstrationsprogram IntDemo. Dessutom kan medlemsstatusen förenkla kontakterna med Clean Aviation för SMF, akademi och institut i Sverige.

GKN Aerospace har utvecklat en ny lättviktskonstruktion för den bakre turbinstrukturen (TRS) i en flygmotor. Innovativ design, ny legering och toppmoderna tillverkningsmetoder har resulterat i en viktbesparing på 14 % jämfört med traditionell struktur – en vinst som kan tas ut i form av minskad bränsleförbrukning och lägre koldioxidutsläpp.

I projektet EleFanT – Elektrisk fläkt för framdrivning (Electric FanThruster) finansierat av Energimyndigheten utvecklar GKN Aerospace och KTH fläktteknik för mindre regionalflygplan. Projektet studerar aerodynamisk utformning, prestanda, buller, materialval och tillverkningsteknik för en kapslad fläkt driven med el, antingen från batterier eller bränsleceller.

Svensk industri kan stå för vitala delar av tekniken, som ger möjligheter att exportera utsläppsminskande teknik och produkter.

Det Vinnovafinansierade SMF Flyg-projektet Vibrationsborrning för förbättrad hålkvalitet av multimaterial inom flygindustrin, som leds av RISE tillsammans med VibiCore, har som mål att vidareutveckla vibrationsborrningsteknik för stackat material inom flygindustrin för förbättrad hålkvalitet och kortare cykeltider.

Denna borrprototyp har gjorts robotburen för ökad flexibilitet samt för att med robotens kraftstyrningssensor kunna hitta den robotposition som ger rätt anhållningskraft. Vibrationsborrning innebär att borrens matningsrörelse kompletteras med en oscillerande rörelse i borrverktygets matningsriktning. Syftet med denna adderade rörelse är att minska spån­storleken, något som är extra viktigt vid borrning av multimaterialstrukturer med kompositmetall eftersom strukturen riskerar att skadas av stora spån när de transporteras ur borrhålet.

Projektet påbörjades sommaren 2021 och har visat lovande resultat i de borrtester som hittills utförts, både på metalliska och kompositmaterial, där samtliga processparametrar kan ändras i realtid under borrning.

Kongressen ICAS 2022 på Stockholm Waterfront 4–9 september 2022 närmar sig.

Över 800 abstracts har kommit in för de tekniska sessionerna, därav fler än 85 från Sverige. Tillsammans med plenartalare och ett antal inbjudna keynoteföredrag kan upp till 600 föredrag förväntas i 13–14 parallella sessioner.

Programmet presenteras på icas2022.com under april.

I kongressens utställningsdel kommer det att finnas utställningar av kongressens partner såsom Saab, GKN, Boeing, Airbus, DLR och många andra.

Det blir mottagning i Stadshuset på måndagskvällen och bankett på Vasa­museet på torsdagskvällen.

Early bird-registreringen har öppnat och det lägre priset gäller fram till 15 juni.

SMF Flyg är det strategiska innovationsprogrammet Innovairs SMF-satsning för flygproduktion riktat mot små och medelstora företag (SMF) som vill utvecklas inom flygteknik och stärka sina samarbeten i flygindustrin.

En ny utlysningsomgång pågår under våren med deadline 22 april. Syftet är att skapa möjlig­heter för SMF att, enskilt eller i samverkan, bli en del i leverantörskedjan till den internationella flygindustrin och att ge SMF möjlighet att ta del av större företags eller instituts kunskap och erfarenhet genom projektsamverkan.

I utlysningen ges möjlighet för SMF att i samarbete med två produktionsarenor (PTC Innovatum och Compraser Labs) ta del av kompetens och utrustning. Projekten kan också vara av en annan karaktär där samarbete mellan SMF och större företag eller högskola/institut är mer ändamålsenligt.

Allt blir lite lättare när våren kommer. Speciellt med finansieringshjälp. Vinnova kanaliserar vårpengar i tre aktuella utlysningar.

Civilsamhällets lösningar för klimatomställning

Senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Vinnova vill med detta erbjudande ge stöd till initiativ ledda av civilsamhället som bidrar till något av följande fokusområden: hållbar industri, hållbar mobilitet, hållbar samhällsbyggnad eller hållbara matsystem.

Sista ansökningsdag är 6 april. Mer info finns här.

Eureka – Accelerera hållbarhet

Eureka-kluster är tematiska finansierings­program med syfte att främja internationell samverkan ochstärka europeisk konkurrenskraft. Klustren har initierats av europeisk industri och fokuserar på industrins och näringslivets behov. Nu går klustren samman i en första gemensam utlysning med fokus på hållbar digital omställning och industri.

Sista ansökningsdag är 2 maj. Mer info finns här.

Checkar för innovationsupphandling

Denna utlysning riktar sig till upphandlande organisationer som i samband med innovationsupphandling har behov av extern kompetens. Bidraget kan även bekosta tillgång till extern infrastruktur för att testa, verifiera och validera nya lösningar.

Sista ansökningsdag är 25 maj. Mer info finns här.

Svjetlana Stekovic är EU-forskningskoordinator vid Grants Office och docent inom materialvetenskap vid avdelningen Konstruktionsmaterial (KMAT), Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings universitet. Sedan i slutet av 2021 sitter Svjetlana i Innovairs styrgrupp som akademisk företrädare.

Vilka erfarenheter tar du med dig in i styrgruppen?

Jag forskar kring olika aspekter på metalliska material för höga temperaturer i flygtillämpningar. Jag har bred erfarenhet, stort internationellt nätverk och djup förståelse för hur forskningen gör nytta i industrin och samhället. Vi står inför stora teknologiska förändringar – Flygindustri 4.0, liksom – som gör att vi måste satsa på nya material och teknologier.

Vilka utmaningar ser du?

Hållbara bränslen är ju ett viktigt spår. I dag har forskningen visat att upp till 50 % av traditionellt jetbränsle kan blandas med förnybara råvaror. Hur kompatibla är dessa bränslen med nuvarande och framtida flygplans komponenter, och vad händer när vi går upp till 100 % SAF? På längre sikt behöver vi alternativa material till superlegeringar, både för flygtekniska komponenter och till lagring av vätgas.

Vad kan Innovair göra?