Svjetlana Stekovic, som vi träffade i nyhetsbrev 22Q1, har fått årets Ulla Teige-diplom som årets kvinnliga förebild inom flygteknik.

– Det är fint att få ett sådant diplom, speciellt inom ett så mansdominerat område, berättar Svjetlana.

Petter Krus är professor i fluida och mekatroniska system på Linköpings universitet och är dessutom ledare för SARC i år.

Du har fått årets Thulin­medalj i guld?

Yes, jätteroligt. Men det är ju också något som mina medarbetare och samarbetspartner ska känna sig delaktiga i.

Vad är det du har gjort?

Jag har varit drivande i uppbyggnaden av det svensk-brasilianska universitetssamarbetet med stöd från forskningscentret CISB. Jag har också utvecklat och etablerat en forsknings- och utbildningsmiljö med en kombination av modellbaserad systemutveckling och flygande demonstrationer vid LiU. Och så har jag en professur vid brasilianska flygvapnets tekniska högskola ITA. Jag sitter även med i programkommittén inom ICAS, International Council of Aeronautical Science. Sedan sas det också att jag har en förmåga att få folk att gå åt samma håll.

Vart går du nu då?

Framåt. Uppåt. Med den här medaljen runt halsen blir det en angenäm resa.

I EU-forskningsprogrammet Horizon Europes senaste utlysning inom flygforskning vann svenska företag och akademi flera viktiga projekt. Utvärderingen av utfallet visade att Sverige hamnade så högt som på femte plats i antal projekt efter Spanien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien, men före ”flygländer” som Italien, Belgien och Nederländerna.

SARCs årsmöte 2022 arrangeras 24–26 augusti av Luleå tekniska universitet (LTU) på Space Campus i Kiruna. Följ med oss till norra Sveriges rymdpärla under tre dagar fulla av presentationer, nätverkande och tekniska besök – kanske inte i rymden men klart rymdrelaterade: rymdbasen Esrange Space Center och/eller den nya forskningsanläggningen EISCAT-3D i Abisko.

Som alltid välkomnar vi särskilt alla doktorander med kopppling till SARC, NFFP7 och Forskarskolan i rymdteknik att presentera sina pågående arbeten.

Läs mer och anmäl dig här.

På liknande sätt som GKN gjorde i höstas bjöd Saab i början av maj in till en samlad presentation av de NFFP-finansierade teknikområden inom vilka Saab är industripartner. Teknikområdena, som hanteras av de så kallade teknik­klustren, presenterades av respektive klusterledare. Syftet var dels att redo­visa tekniska resultat och projektstatus för Innovair och Vinnova, dels att få de olika klusterledarna att träffas och utbyta erfarenheter.

Presentationen var också startskottet för Saabs del av den projektutvärdering som Innovair startade för GKN-projekten i höstas. Denna utvärdering är till för att skapa en god taktisk lägesbild som komplement till projektens formella status­rapportering till Vinnova varje halvår. Både de akademiska handledarna och de industriella klusterledarna får lämna sina omdömen bland annat om hur projekten bidrar till den strategiska helhet som sätts upp inom ramen för områdets gemensamma agenda NRIA Flyg.

Vid en ceremoni 28 april vid Boeings produktionsanläggningar i St Louis, USA, visade Saab och Boeing upp det första serieproducerade skolflygplanet av typen T-7A Red Hawk som byggts under programfasen Engineering and Manufacturing Development (EMD).

Bakkroppen är tillverkad i Linköping och är anpassad för serieproduktion. Nu väntar en intensiv utprovning och sedan börjar serie­leveranser med bakkroppar tillverkade av Saab i den nya fabriken i West Lafayette, Indiana.

Med T-7A Red Hawk har Boeing och Saab tillämpat en innovativ digital strategi för design, utveckling och produktion av militära flygplan. I flera år har så kallad model-based definition varit en del av Saabs framgångar – först med utvecklingen av Gripen E och nu som del av T-7A Red Hawk.

Läs mer i denna pressrelease.

Flygbolaget EasyJet stödjer GKN Aerospaces utveckling av tekniker för vätgasdrift, både för förbränning i gasturbiner och för användning i bränsleceller som producerar el till elmotorer.

Gasturbinspåret hanteras av det svenska tvååriga GKN Aerospace-ledda samarbetsprogrammet H2JET som siktar på lösningar för civila medeldistansflygplan, medan bränslecellsspåret utvecklas i H2GEAR, ett GKN Aerospace-drivet banbrytande brittiskt samarbetsprogram som siktar på målgruppen mindre regionalflygplan.

EasyJet kommer bland annat att erbjuda demonstrations­möjligheter och ge insikter i operativa krav och ekonomi.