Nu har beskedet kommit att Innovair har fått ett strategiskt framsynsprojekt beviljat av Vinnova. Det visar att svensk flygteknik ytterligare stärker sin förmåga att tänka långsiktigt när teknikutveckling, säkerhetspolitik och klimatomställning accelererar. Projektet genomförs inom ramen för Innovair och leds av RISE Research Institutes of Sweden AB i samverkan med industri, akademi och myndigheter. Ambitionen är att bygga en långsiktig och strukturerad process för gemensamt lärande.
”Det finns redan idag värdefulla insikter och idéer i vårt ekosystem. Genom att utforska framtida scenarier med ett långsiktigt perspektiv kan vi identifiera nya samband och koppla dem till verkliga behov. Det skapar nya möjligheter för svensk flygteknisk innovation”, säger Yvonne Rosmark, Programdirektör för Innovair.
Flygteknik i ett nytt säkerhets- och innovationslandskap
Flygtekniken är en arena för snabba och ibland disruptiva skiften. Autonoma system, elektrifiering, nya framdrivningslösningar, digitala tvillingar och avancerade material förändrar hur flygområdet utvecklas, produceras och tillämpas. Samtidigt skärps de militära kraven på interoperabilitet, prestanda och försörjningstrygghet. Detta sker i ett Europa som stärker sina försvars- och industristrategier i en transatlantisk relation som inte längre kan tas för given. För ett land med högteknologisk specialisering och exportberoende är vikten av hur Sverige positionerar sig betydande.
Flygtekniken bär upp delar av Sveriges försvarsförmåga, genererar kvalificerade arbetstillfällen, driver exportintäkter och fungerar som teknologisk motor även för andra branscher. Kompetenser inom exempelvis materialteknik, digital simulering och systemintegration spiller över till energi, fordon, rymd och avancerad tillverkning. Men sektorn kännetecknas också av långa utvecklingscykler, höga inträdesbarriärer och starkt internationellt beroende. Strategiska misstag får konsekvenser lång tid framöver.
Framsyn som strategiskt verktyg
Det nu beviljade projektet tar sin utgångspunkt i behovet av ett gemensamt helhetsperspektiv. Genom en strukturerad och samskapande framsynsprocess ska tre till fyra framtidsscenarier för svensk flygteknik mot 2045 tas fram. Drivkrafter, osäkerheter, kritiska beroenden och strategiska vägval ska analyseras tvärsektoriellt.
”Vi är bra på att analysera framtiden var för sig, men sämre på att förstå den tillsammans. Det här projektet adresserar just det glappet genom samskapande framsyn över organisatoriska gränser”, säger Marie Amann, Analytiker på RISE.
Detta handlar om att öka beslutsförmågan i osäkerhet. För beslutsfattare på nationell, regional och europeisk nivå är detta centralt. Offentliga investeringar i forskning, testinfrastruktur och kompetensförsörjning kan genom framsynsprocessen vila på en gemensam analys av vart tekniken, marknaderna och säkerhetspolitiken är på väg. Annars riskerar satsningar att bli fragmenterade, överlappande eller kortsiktiga. Projektet ska också utvärdera möjligheten för ett forum för framtidsdialog som skulle kunna bli permanent framåt. Om det lyckas innebär det att framsyn inte blir en engångsinsats utan en integrerad del av Sveriges flygtekniska styrning. En etablerad förstärkning av innovationssystemet.
Innovair som katalysator och ekosystemet som konkurrensfördel
Innovair har under flera år fungerat som samlande plattform för samverkan mellan industri, institut, akademi och stat med den nationella forsknings- och innovationsagendan (NRIA) som gemensam kompass. I det nya projektet nyttjas denna roll. Små och medelstora företag inkluderas för att säkerställa att även leverantörsledets innovationskraft och sårbarheter fångas upp. Stora industriföretag bidrar med systemperspektiv och internationell marknadsinsikt. Universitet och forskningscentra, såsom Swedish Aerospace Research Center, tillför långsiktighet och vetenskaplig stringens. Ett sådant ekosystem är i sig en strategisk tillgång när teknologisk suveränitet diskuteras allt oftare inom EU. Det utgör en resurs i att mobilisera hela innovationssystemet kring gemensamma prioriteringar. Genom att en samlad röst för svensk flygteknik stärks också möjligheten att påverka europeiska program och partnerskap. Den som kan visa upp en tydlig nationell strategi har större trovärdighet i Bryssel.
Deltagande organisationer:
RISE Research Instiutes of Sweden AB, Innovair, Swedish Aerospace Research Center (SARC), Aerospace Cluster Sweden (ACS), Saab, GKN Aerospace, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Försvarets Materielverk (FMV), Försvarshögskolan (FHS), Försvarsmakten (FM) samt ett antal samarbetspartners.
Finansieras genom Vinnova
