Innovairs egna strategiska mål
Varför flyginnovation?
Innovairs samlade aktörer bidrar till att utveckla nya säkra, tillförlitliga och bränsleeffektiva flygplan och flygmotorer. Poängen för svenska aktörer är att deras produkter når den globala marknaden då produkterna ingår i flertalet nya flygplan och motorer, vare sig det är i Sverige eller någon annanstans. Genom att svenska produkter, genom sin design och konstruktion, når denna marknad är svenska innovationsaktörer med och bidrar med miljövänligare lösningar som globalt leder till ett mer hållbart flyg.
Till detta kommer säkerhetspolitiska aspekter, där Försvarsmakten bedömer att nationell utvecklingsförmåga kommer att vara av största vikt för framtida stridsflygsystem, oavsett om det ska utvecklas av oss själva tillsammans med internationella samarbetspartner eller av någon annan. Regeringen har dessutom utpekat stridsflygförmågan som ett väsentligt säkerhetsintresse.
Samtidigt skapar flygteknisk innovation i Sverige kvalificerade arbetstillfällen och exportintäkter.
Övergripande mål för flygets miljö- och klimatpåverkan
Ett övergripande syftet med svensk flyginnovation är att öka andelen svensk innovation i världens flygflottor för att på så sätt förbättra dess miljö-/klimatprestanda. För att svensk innovation ska kunna nå det syftet måste den kunna konkurrera på lika villkor, och därför måste aktörerna i Sverige styra verksamheten mot samma miljö-/klimatmål som aktörerna i våra konkurrentländer.
De miljö-/klimatmål som styr utvecklingen inom flygsektorn i Europa har formulerats av Advisory Council for Aviation Research and Innovation in Europe (ACARE), där Sverige ingår, i olika omgångar sedan 2001. Senast gjordes det i dokumentet Flightpath 2050, där målen för år 2050 (med år 2000 som referensår) satts till:
- CO2: reducering med 75 %.
- NOx: reducering med 90 %.
- Buller: reducering med 65 %.
Till ACAREs mål har nu även adderats Parisavtalet samt EU:s politiska åtagande om reducerade CO2-utsläpp.
Utöver dessa konkreta miljö-/klimatmål bedöms även ett antal av FN:s hållbarhetsmål – inklusive delmål och resurser – vara relevanta för flygteknisk innovation (se längst ned på denna sida). Målen är av vitt skilda slag och därför kan även relevansen för flygområdet vara det, exempelvis genom forskning/utbildning, miljövänlig teknik eller försvarsverksamhet.
Innovairs strategiska innovationsmål för att uppnå de övergripande målen
För att uppnå den konkurrensposition som krävs för att svensk innovation ska kunna vara med och styra flygets miljö-/klimatpåverkan har vi satt upp följande strategiska innovationsmål. Notera att inte minst de medellångsiktiga målen är under ständig revidering eftersom vår omvärld och vårt tekniska paradigm ändras löpande.
Notera att uppsatta nationella miljö-/klimatambitioner (såsom exempelvis miljömålen 1999, de transportpolitiska målen 2009 och klimatlagen 2018) i första hand behöver uppnås genom transportsystemet för flyg, inklusive infrastruktur, vilket ligger helt utanför Innovairs påverkan. Innovair skapar i stället förutsättningar för detta genom att arbeta med forskning och innovation för nästa generations flygplan, dess motorer och andra system. Detta arbete får kraftigt genomslag i nästa generations produkter – med positiva framtida effekter för transportsystemets miljö-/klimatpåverkan.
Långsiktiga mål 2050
2x deltagande i flygsystem: Värdet av Sveriges deltagande i internationella flygsystemsamarbeten har fördubblats jämfört med dagens värde.
2,5x omsättning: Omsättningen för svenska flygföretag har ökat med 150 % jämfört med 2013 års 20 miljarder, med bibehållen exportandel om 90 %.
5x SMF-omsättning: SMF:s omsättning inom flygområdet femdubblas jämfört med dagens 500 miljoner kronor årligen.
EU-mål – Vision 2030/2050: Svensk forskning har bevisligen bidragit till uppfyllandet av EU:s mål inom Vision 2030/2050.
ACARE SRIA/Flightpath 2050: Svensk forskning har bidragit till uppfyllande av EU:s miljömål enligt ACARE:s vision 2030/2050.
Medellångsiktiga mål 2035
2x omsättning: Omsättningen för svenska flygföretag har ökat med 50 % jämfört med 2013 års 20 miljarder, med en ökning av exportandelen från 70 % till 80 %.
3x SMF-omsättning: SMF:s omsättning inom flygområdet tredubblas jämfört med dagens 500 miljoner kronor årligen.
2x SMF-deltagande: Deltagandet från SMF i nationella forskningsprogram inom flyg är dubblerat med avseende på värde.
Fem globala kompetensarenor: Fem kompetensarenor är globala aktörer.
Grundutbildning inom flygteknik: Dedicerade flygtekniska utbildningar av internationell toppklass på grundutbildningsnivå levererar ingenjörer.
Forskningsnätverk global aktör: Nationellt forskningsnätverk är en global aktör.
Gripen under vidareutveckling: Gripensystemet vidareutvecklas för högre operativ effekt och lägre underhållskostnad.
Utveckling av framtida militärt flygsystem: Flygsverige genomför eller medverkar i utveckling och produktion av framtida bemannat/obemannat stridsflygsystem och/eller flygande ISR-system.
Uppfyllda och kvarvarande mål 2020
Tio kompetenskedjor: Det finns produkter på marknaden från 10 st fungerande spårbara/mätbara innovationskompetenskedjor.
Forum NRIA Flyg global aktör: Forum NRIA Flyg (numera Innovair) är en global aktör.
Forskning och utbildning: Svensk flygforskning (innovation på låga TRL) är en integrerad del av hela innovationssystemet med dokumenterad impact på industriell förmåga.
”Dödens dal”: Det finns en politisk förståelse för att demonstratorverksamhet är av fortlöpande kritisk betydelse för att svensk industri via position i större internationella program ska kunna generera framtida kontrakt med kvalificerade arbetstillfällen och exportintäkter.
Svenskt deltagande i H2020: Svensk flygindustri har nått en position om 600 miljoner kr i H2020 inkluderande Clean Sky2 och SESAR 2020, vilket gör att Flygsverige bidrar med miljövänlig teknik som kommer framtida globala flygresenärer till godo.
Bilateralt samarbete: Sverige har gemensamma bilaterala forskningsutlysningar med minst ett annat land.
SIP-samverkan och teknikspridning: De svenska strategiska innovationsområdena har manifesterat sina samlade ansträngningar i minst fem gemensamma tekniska forsknings-/innovationsprogram om vardera fler än en SIP-aktör.
SMF-samverkan: Regionala satsningar har genom lokala program och adderade strukturfondsmedel dokumenterat bidragit till att förstärka Sveriges nationella produktionsarenor och SMF-kompetens inom flygområdet.
Test- och demoanläggningar: Sveriges tillgång till kritisk infrastruktur för test och demonstration via internationella samarbeten är så pass god att den inte utgör ett innovationshinder.
Aktörernas affärsmässiga mål
Till ovanstående kommer, på ett lägre plan, Innovairs ingående aktörers affärsmässiga mål som hjälper dem att styra mot de strategiska innovationsmålen – och i slutänden de övergipande miljö-/klimatmålen – på ett affärsmässigt hållbart sätt. Dessa mål redovisar vi av naturliga skäl inte här.
Externa mål – ACARE
Miljömålen för flygsektorn i Europa har formulerats av Advisory Council for Aviation Research and Innovation in Europe (ACARE) i olika omgångar sedan 2001. Senast gjordes det i dokumentet Flightpath 2050, där målen för år 2050 (med år 2000 som referensår) satts till:
- CO2: reducering med 75 %.
- NOx: reducering med 90 %.
- Buller: reducering med 65 %.
Till ACAREs mål har nu även adderats Parisavtalet samt EU:s politiska åtagande om reducerade CO2-utsläpp.
Sammantaget leder detta till starkt miljöfokus för Europas flygforskning inför kommande ramprogram Horisont Europa. Innovair arbetar naturligtvis mot dessa mål.
Externa mål – FN
Här listar vi de av FN:s 17 hållbarhetsmål – inklusive delmål och resurser – som bedöms vara relevanta för flygteknisk innovation. Målen är av vitt skilda slag och därför kan även relevansen för flygområdet vara det, exempelvis genom forskning/utbildning, miljövänlig teknik eller försvarsverksamhet.
4. God utbildning för alla
4.7 Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap: Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.
5. Jämställdhet
5.5 Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap och beslutsfattande: Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
5.B Stärk kvinnors roll med hjälp av teknik: Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att främja kvinnors egenmakt.
7. Hållbar energi för alla
7.A Tillgängliggör forskning och teknik samt investera i ren energi: Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik.
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
8.2 Främja ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk innovation och uppgradering: Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet.
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
9.5 Öka forskningsinsatser och teknisk kapacitet inom industrisektorn: Förbättra den vetenskapliga forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling.
9.B Stöd diversifiering och teknikutveckling i inhemsk industri: Stödja inhemsk teknikutveckling, forskning och innovation i utvecklingsländerna, inklusive genom att säkerställa en gynnsam policymiljö för exempelvis industriell diversifiering och förädling av råvaror.
11. Hållbara städer och samhällen
11.2 Tillgängliggör hållbara transportsystem för alla: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.
12. Hållbar konsumtion och produktion
12.1 Implementera det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster: Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar.
12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser: Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.
12.8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar: Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.
12.A Stärk utvecklingsländers vetenskapliga och tekniska kapacitet för hållbar konsumtion och produktion: Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbarar konsumtions- och produktionsmönster.
12.B Utveckla och implementera verktyg för övervakning av hållbar turism: Utveckla och genomföra verktyg för att övervaka hur en hållbar utveckling påverkar en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.
13. Bekämpa klimatförändringarna
13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering: Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.
13.B Främja mekanismer för att höja förmågan till klimatrelaterad planering och förvaltning: Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen.
16. Fredliga och inkluderande samhällen
16.A Stärk de nationella institutioner som förebygger våld, terrorism och brottslighet: Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet.
