Strategiska innovationsprogram syftar till att stödja genomförandet av de forsknings- och innovationsagendor som är av störst vikt för Sverige och har störst potential att skapa förutsättningar för internationell konkurrenskraft och för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar.
Programmen sker inom satsningen Strategiska innovationsområden som drivs av Vinnova, Energimyndigheten och Formas tillsammans. Tanken är att näringslivet, offentlig sektor och akademi ska samverka för gemensamma prioriteringar av investeringar i forskning, utveckling och innovation och därigenom förstärka varandra.
I dagsläget finns det 17 strategiska innovationsprogram.
Bakgrund
När näringslivet, offentlig sektor och akademin samverkar för gemensamma prioriteringar av investeringar i forskning, utveckling och innovation förstärker de varandra. Detta skapar en stark bas för ett konkurrenskraftigt näringsliv, en effektiv offentlig sektor och en akademi med hög attraktionskraft.
Morgondagens innovationer kommer att uppstå där vitt skilda erfarenheter och drivkrafter möts i gränsöverskridande samarbeten mellan företag, akademi och samhälle. En förnyad samverkan mellan små och stora företag, offentliga verksamheter, universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer i innovationssystemet kan stärka Sveriges innovationsförmåga.
Regeringen har i Forsknings- och innovationspropositionen 2012 (2012/13:30), samt i Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem (2012/13:31), gett Energimyndigheten, Formas och Vinnova ansvar för att samverka kring urval och uppföljning av strategiska innovationsområden (SIO).
De tre myndigheterna har valt att genomföra satsningen som en bottom-up-process. I stället för att peka ut de områden inom vilka man förväntar sig kraftsamling, har man låtit aktörerna själva definiera områdena för kraftsamling. 2012 utlyste de tre myndigheterna medel för att svenska innovationsområden – både etablerade och potentiella – själva skulle kunna beskriva sina styrkor och möjligheter i strategiska innovationsagendor. Syftet var att ge grupperingar av behovsägare och forskningsutövare möjlighet att tillsammans ta fram strategiska forsknings- och innovationsagendor. De beviljade medlen för respektive område gavs till den organisation som koordinerade arbetet med att ta fram agendan.
Agendorna skulle beskriva aktörernas gemensamt formulerade vision och mål och definiera behov och strategier för utveckling av ett innovationsområde. Utgångspunkten för agendorna skulle vara att möta viktiga samhällsutmaningar och att skapa tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft inom området.
Aktörerna inom svensk flygteknisk innovation, som redan 2010 samlats och skrivit den nationella innovationsagendan för flygteknik, NRA Flyg 2010, presenterade inom ramen för satsningen en uppdatering, NRIA Flyg 2013. Denna agenda bidrog till att tilldela flygteknikområdet ett strategiskt innovationsprogram (i dag 17 stycken), och i samband med detta formaliserades Innovair bestående av den etablerade aktörskonstellationen bakom agendorna. I dagsläget har även NRIA Flyg 2016 tillkommit.
