Innovairs övergripande programmål
Kraften i det svenska innovationssystemet för flygområdet har under ett drygt decennium kanaliserats via SIP Innovair. Genom att löpande arbeta med den strategiska innovationsagendan NRIA Flyg, genom att samla aktörer med likartade utmaningar och genom att ordna aktiviteter både nationellt och internationellt har vi arbetat för att tydliggöra och påverka relevanta beslutsprocesser. Verksamheten styrs av en effektlogik i vilken vi formulerar våra övergripande mål som strategiskt innovationsprogram (SIP).
Dessa övergripande programmål gäller bidrag till globalt klimatarbete, samhällssäkerhet och näringspolitiska poänger för Sverige.
Övergripande programmål 1: KLIMATNEUTRALITET
EU:s mål för klimatneutral luftfart uppfyllda av globala tillverkare med hjälp av svensk flygteknik
Detta övergripande mål är det som styr Sveriges innovationsaktiviteter för hållbart flyg. Resonemanget är att svensk flygteknik bidrar till uppfyllandet av uppsatta internationella (europeiska) mål genom att svensk flygindustri deltar som partner i internationella OEM:s flygplans- och motorutvecklingsprogram, som siktar mot målen.
Detta är fallet för exempelvis Saab, GKN Aerospace och Power- Cell, men målet gäller principiellt också för den del av industrin som utvecklar egna flygplan, exempelvis Heart Aerospace och Blackwing. Målet är också styrande för utvecklingen av flygtrafikledning, där exempelvis Saab Remote Tower har uppmärksammats.
Som nation måste vi vara innovationsmässigt konkurrenskraftiga, och följaktligen måste vi arbeta mot samma klimatmål som andra länder. I första hand handlar denna punkt därför om att svensk innovation behöver kunna konkurrera på lika villkor för att kunna bidra till helheten.
Övergripande programmål 2: FÖRSVAR OCH SÄKERHET
Stärkt svensk försvars- och säkerhetsförmåga med hjälp av svensk flygteknik
Flygteknisk innovation på militärsidan tjänar två syften: dels skapar egenutvecklad teknik oberoende, rådighet och handlingsfrihet med stort värde i icke-fredstid; dels bidrar förmågan till egen utveckling med stort värde för Sverige som beställare av teknik från andra håll. Försvarsförmåga och försvarsindustriell förmåga går hand i hand.
Behovet av dessa förmågor, och förutsättningarna för att möta behoven, har ändrats drastiskt under senare år. Vårt NATO-medlemskap bidrar nu till den nödvändiga förmågeökningen vad gäller nationellt försvar, men ställer också krav på Sverige att bidra till NATOs samlade förmåga, både i vårt närområde och för att skydda alliansens intressen längre bort.
Sveriges geografiska läge med ett historiskt starkt flygvapen och en stark och konkurrenskraftig flygindustri gör att det både nationellt betingade och förväntade bidraget till NATO kan förväntas innehålla en relativt stor andel stridsflyg och luftförsvarsförmåga.
Oberoende av framtida vägval för det svenska luftförsvaret är det nödvändigt att vidmakthålla en nationell förmåga att integrera och vidareutveckla kvalificerade stridsflygsystem med tillhörande sidosystem.
Övergripande programmål 3: NATIONELL TILLVÄXT
Nationell tillväxt och export inom flygteknik och (via tekniköverföring) övrigt näringsliv
På precis samma sätt som försvarsindustriell förmåga är starkt knuten till försvarsförmåga är innovationsförmåga en förutsättning för att ett samhälle ska kunna utvecklas och skapa nyttor och värden på många områden. Denna innovationsförmåga, både civil och militär, är direkt kopplad till näringspolitiska mål, inte minst som garant för långsiktighet i utvecklingen.
Det finns också en betydande spridningseffekt: ett modernt flygsystem innehåller verklig spetsteknik, därtill med mycket höga certifieringskrav, som kan ge spill-over till andra sektorer, vilket betyder att framtagen flygteknik sällan stannar enbart inom flygområdet. Det finns många goda exempel på hur teknik har överförts till andra branscher och sektorer och där har kunnat ge tillskott till innovation som annars hade tagit lång tid och kostat stora resurser.
Sverige behöver försvara och utveckla sin position på utvalda områden för att dra fortsatt samhällsekonomisk nytta av den flygtekniska förmåga vi har inom landet.
Innovairs strategiska mål
Som hjälp på vägen för att nå de övergripande programmålen sätter Innovair upp strategiska mål; vi ska skapa klimatneutral luftfart och vi ska skapa försvars- och säkerhetsförmåga – och vi ska göra detta på ett sätt som stärker vår nationella konkurrenskraft. Det är nämligen enbart genom att vara näringspolitiskt konkurrenskraftiga som svenska aktörer har chans att delta i det globala samarbetet för att möta megatrenderna.
Målområde 1. Sverige självklar aktör på den globala flygmarknaden
Svensk flygteknisk innovation arbetar för att möta megatrender som gäller klimatförändringar och ändrad samhällssäkerhet. Detta skapar näringspolitiska poänger för Sverige. Det är enbart genom att vara näringspolitiskt konkurrenskraftiga som vi har chans att delta i det globala samarbetet för att möta megatrenderna. Därför bedömer vi att parametrar som omsättning, export och antal anställda är lämpliga mätetal på hur väl vi arbetar för att möta megatrenderna, liksom antalet SMF – i synnerhet sådana som har certifierats som leverantörer till flygindustrin.
2050
Storföretag
-
- Omsättning: Storföretagens flygtekniska omsättning har trefaldigats jämfört med 2019.
- Export: Storföretagens flygtekniska export har trefaldigats jämfört med 2019.
- Antal anställda: Antalet anställda inom storföretagens flygtekniska verksamhet har fördubblats jämfört med 2019.
SMF
-
- Antal SMF: Antalet SMF som är verksamma inom flygteknikområdet har fördubblats jämfört med 2019.
- Antal certifierade SMF: Antalet SMF som har certifierats som leverantörer till flygindustrin har fördubblats jämfört med 2019.
- Omsättning: SMF:s flygtekniska omsättning är trefaldigad jämfört med 2019.
- Export: SMF:s flygtekniska direktexport har fördubblats jämfört med 2019.
- Antal anställda: Antalet anställda inom SMF:s flygtekniska verksamhet har fördubblats jämfört med 2019.
2035
Storföretag
-
- Omsättning: Storföretagens flygtekniska omsättning har fördubblats jämfört med 2019.
- Export: Storföretagens flygtekniska export har fördubblats jämfört med 2019.
- Antal anställda: Antalet anställda inom storföretagens flygtekniska verksamhet har ökat med 50 % jämfört med 2019.
SMF
-
- Antal SMF: Antalet SMF som är verksamma inom flygteknikområdet har ökat med 50 % jämfört med 2019.
- Antal certifierade SMF: Antalet SMF som har certifierats som leverantörer till flygindustrin har ökat med 50 % jämfört med 2019.
- Omsättning: SMF:s flygtekniska omsättning har fördubblats jämfört med 2019.
- Export: SMF:s flygtekniska direktexport har ökat med 50 % jämfört med 2019.
- Antal anställda: Antalet anställda inom SMF:s flygtekniska verksamhet har ökat med 50 % jämfört med 2019.
Målområde 2. Hög innovationseffektivitet på flygteknikområdet
Effektiviteten i innovationssystemet handlar om kvoten mellan värdet av de resultat som vi kan få ut på marknaden och värdet av de insatser vi gör för att åstadkomma det. Här bedömer vi att värdet av vunnen projektfinansiering från EU respektive ledtiden från TRL 1 till TRL 9 i ett typiskt referensprojekt är lämpliga mätetal på effektiviteten inom innovationssystemet.
2050
-
- Värdet av vunnen projektfinansiering: Kvoten mellan det svenska flygteknikområdets vunna EU-finansiering och Sveriges avgifter till EU har fördubblats jämfört med 2019.
- Ledtid TRL 1–9: Ledtiden från TRL 1–9 i ett typiskt referensprojekt har halverats jämfört med motsvarande ledtid 2019.
2035
-
- Värdet av vunnen projektfinansiering: Kvoten mellan det svenska flygteknikområdets vunna EU-finansiering och Sveriges avgifter till EU har ökat med 50 % jämfört med 2019.
- Ledtid TRL 1–9: Ledtiden från TRL 1–9 i ett typiskt referensprojekt har reducerats med 20 % jämfört med 2019.
Aktörernas affärsmässiga mål
Till ovanstående kommer, på ett lägre plan, Innovairs ingående aktörers affärsmässiga mål som hjälper dem att styra mot de strategiska innovationsmålen – och i slutänden de övergipande miljö-/klimatmålen – på ett affärsmässigt hållbart sätt. Dessa mål redovisar vi av naturliga skäl inte här.
FN:s hållbarhetsmål
Här listar vi dem av FN:s 17 hållbarhetsmål – inklusive delmål och resurser – som bedöms vara relevanta för flygteknisk innovation. Målen är av vitt skilda slag och därför kan även relevansen för flygområdet vara det, exempelvis genom forskning/utbildning, miljövänlig teknik eller försvarsverksamhet.
4. God utbildning för alla
4.7 Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap: Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.
5. Jämställdhet
5.5 Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap och beslutsfattande: Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
5.B Stärk kvinnors roll med hjälp av teknik: Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att främja kvinnors egenmakt.
7. Hållbar energi för alla
7.A Tillgängliggör forskning och teknik samt investera i ren energi: Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik.
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
8.2 Främja ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk innovation och uppgradering: Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet.
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
9.5 Öka forskningsinsatser och teknisk kapacitet inom industrisektorn: Förbättra den vetenskapliga forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling.
9.B Stöd diversifiering och teknikutveckling i inhemsk industri: Stödja inhemsk teknikutveckling, forskning och innovation i utvecklingsländerna, inklusive genom att säkerställa en gynnsam policymiljö för exempelvis industriell diversifiering och förädling av råvaror.
11. Hållbara städer och samhällen
11.2 Tillgängliggör hållbara transportsystem för alla: Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.
12. Hållbar konsumtion och produktion
12.1 Implementera det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster: Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar.
12.2 Hållbar förvaltning och användning av naturresurser: Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.
12.8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar: Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.
12.A Stärk utvecklingsländers vetenskapliga och tekniska kapacitet för hållbar konsumtion och produktion: Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbarar konsumtions- och produktionsmönster.
12.B Utveckla och implementera verktyg för övervakning av hållbar turism: Utveckla och genomföra verktyg för att övervaka hur en hållbar utveckling påverkar en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.
13. Bekämpa klimatförändringarna
13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering: Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå.
13.B Främja mekanismer för att höja förmågan till klimatrelaterad planering och förvaltning: Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen.
16. Fredliga och inkluderande samhällen
16.A Stärk de nationella institutioner som förebygger våld, terrorism och brottslighet: Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet.
