Skip to main content
search

Sveriges roll inom flygteknisk innovation

By 31 januari, 2025Vinnova

Vi får en pratstund med Anne Lidgard, Direktör och senior rådgivare på Vinnova, om hennes syn på flygteknisk innovation, nu och i framtiden.

Vilken är din roll på Vinnova?

Jag lägger merparten av min tid i ledningen för ett av våra verksamhetsområden – Framväxande teknologier och företag. Jag sitter dessutom som Vinnovas representant i Programrådet för NFFP samt i Innovairs styrgrupp.

Hur ser du på Sveriges roll i internationella samarbeten kring flygteknisk innovation, och vilka unika styrkor kan vi bidra med för en mer resilient industri?

Sverige har en unik position som en av få nationer med en etablerad och innovativ flygindustri. Trots landets litenhet har vi historiskt varit en stark aktör i internationella samarbeten. Tidigare Volvo Flygmotor, nuvarande GKN, har sett de internationella samarbetena som helt avgörande för sina kommersiella mål och har varit framgångsrika i tillämpningen av ”den lutande vågens strategi”. De är idag en självklar part i initiativ som Clean Aviation. Samtidigt har SAAB en betydande roll i mer försvarsorienterade samarbeten, exempelvis genom European Defence Fund och bilaterala projekt som med Brasilien.

Det finns dock utmaningar. Clean Aviation fokuserar på specifika områden, vilket gör det svårt för andra aktörer att delta. Kluster 5 inom Horizon Europe tar upp delar av flygforskningsinfrastrukturen, men det finns ett behov av att fylla gapet mellan Clean Aviation och Kluster 5. Det skulle öppna upp för fler flexibla ansökningar i framtiden – något att beakta inför nästa ramprogram.

Vilka är de största utmaningarna för hållbara flygtekniska innovationer, och hur kan företag, akademi och myndigheter samarbeta för att övervinna dessa hinder?

En av de största utmaningarna är att skapa en tydlig policy som visar att det finns en framtida marknad och en fungerande värdekedja, exempelvis för hållbara flygbränslen. Certifieringsprocesser, särskilt för nya teknologier som elflyg och bränsleceller, är också ett hinder. Därtill är flygindustrins långa ledtider en utmaning – existerande flygplan kommer att vara i bruk under många år framöver, vilket fördröjer effekterna av ett mer hållbart flygsystem.

Samverkan mellan företag, akademi och myndigheter är avgörande för att adressera dessa utmaningar. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa tydliga riktlinjer, snabba på innovationen och driva utvecklingen mot hållbarhet.

Hur kan samarbetet mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi förbättras för att möta klimatutmaningar och stärka Sveriges internationella position?

Sverige behöver skapa bättre förutsättningar för nationella aktörer att delta i internationella program. Jämfört med jättar som Tyskland, Storbritannien och Frankrike är våra satsningar relativt små. Ett nationellt demoprogram är av stort värde för att lyfta Sverige som en konkurrenskraftig aktör.

Det är också viktigt med en stark samordning mellan olika myndigheter, både när det gäller Sveriges insatser och inspel gentemot kommissionen på EU-nivå. Om vi kan tala med en enad röst i internationella sammanhang ökar våra chanser att påverka och positionera oss starkare.

Vad ser du för spillover-effekter och möjligheter i framtiden?

Spillover-effekterna från flygteknisk innovation är redan stora, även om vi ännu inte har kvantifierat dem. Det i sig utgör ett viktigt forskningsområde. Framåt kommer vi säkert också att se ett ökat fokus på civil-militära synergier, vilket kommer att driva tekniköverföring åt båda hållen och skapa nya möjligheter.

Close Menu