Innovairs årskonferens samlade Sveriges centrala aktörer inom flygteknik. Industri, myndigheter, företag, akademi och internationella partners fanns på plats. Genom workshop, föredrag, paneldiskussioner och omvärldsspaningar utkristalliserades en tydlig och gemensam slutsats; framtidens flyg kräver en långsiktig strategi, stark nationell samverkan och ett robust innovationssystem för att möjliggöra stora tekniksprång.
Det geopolitiska läget, den snabba teknikutvecklingen och den ökade globala konkurrensen innebär att Sverige inte kan förlita sig på kortsiktiga initiativ eller fragmenterad utveckling. I stället lyftes att ett sammanhållet ramverk där industri, akademi och myndigheter verkar mot samma långsiktiga mål är fortsatt viktigt efter att SIP Innovair upphör om ett år.
Här följer en summering av konferensen:
Långsiktighet och uthållighet är grunden för ett konkurrenskraftigt flygsystem
Mats Helgesson, ordförande för NFFP:s programråd (Nationella Flygtekniska Forskningsprogrammet), betonade med tydlighet att framtidens flygtekniska system kan inte bara utgå från här och nu utan måste utformas för att hålla över flera decennier, även om omvärlden förändras snabbare än någonsin. Hans historiska och geopolitiska genomgång visade hur viktigt det är att stå fast vid långsiktiga mål, särskilt när säkerhetsläget skiftar. Utvecklingen av Gripenprogrammet lyftes fram som exempel på vad uthållig strategi och samarbete kan åstadkomma.
Ett sammanhållet nätverk från små till stora företag
Genom panelsamtal och branschspaningar framkom ett lika tydligt behov av ett starkt sammanhållet ekosystem. Flygteknisk innovation har behov både bredd och djup i form av:
- Stora systemleverantörer
- Högspecialiserade små och medelstora företag (SMF)
- Akademisk spetskompetens
- Gemensamma arenor för test, verifiering och kunskapsöverföring
De små och medelstora företagen lyftes särskilt som motorer för innovativ utveckling. För att hela systemet ska kunna ta större steg framåt behövs både förstärkt finansiering och strukturer som ger mindre aktörer möjlighet att bidra i internationella värdekedjor på riktigt. Som exempel på detta presenterade Fredrik Olofsson och Victor Blom från Aerospace Cluster Sweden projektet Certifly. Det syftar till att stödja mindre tillverkningsföretag i deras strävan att uppfylla de strikta kvalitets- och säkerhetskraven inom flygindustrin. Specifikt AS9100 och Nadcap- certifieringar.
Demonstatorer ses som en av de mest kritiska komponenterna för att förverkliga nya idéer. I ett teknikområde där utvecklingscykler är långa och risknivåerna höga är demonstratorer ofta skillnaden mellan koncept och verklighet. Behovet av finansiering är stort i denna kostnadsintensiva fas där nya lösningar testas och demonstreras inför fortsatt tillämpning eller introduktion på marknaden.
Air Mobility är ett exempel på testbädd. En öppen digital plattform för forskning och utveckling av infrastruktur för alla framtida framsteg inom både bemannad och obemannad flygtrafik. Projektledare Catarina Lindholm demonstrerade plattformen och bjöd in för att samverka och fortsätta utveckla och forska inom området.
Framtidsspaning mot större tekniksprång
Det räcker inte att optimera befintliga lösningar när vi blickar in i framtiden. I framtidspanelen presenterade Pascale Wauters EU:s inriktning inom Clean Aviation behovet av framtida finansieringsramar. Richard Avellan från GKN satte fokus på framtidens experter, dagens barn och unga som ska utgöra branschen men la också vikt vid långsiktig strategisk agenda. Henrik Ericsson från FMV lyfte att de lyckosamma exportframgångarna inom försvarsområdet knyter ihop närings-, försvars- och utbildningspolitik på ett sådant sätt att flygtekniken kan bli ett framtida svenskt flaggskepp. En förädlad slutprodukt skapar arbetstillfällen och välfärd samt bidrar till säkerhet och grön omställning.
Viktor Lindman visualiserade hur vi har gått från att verka i en bipolär omvärld med USA och Sovjetunionen som huvudrollsinnehavare mot en multipolär situation. Kina utvecklas snabbt, USA försöker återta initiativ samtidigt som Europa efterfrågar teknologisk suveränitet. Det kräver att Sverige fortsätter utveckla teknik i framkant inom:
- Avancerade drönar- och obemannade system
- Nya teknologier på olika flyghöjder
- Hållbara bränslen och nya mobilitetslösningar
- Digitala tvillingar, AI och autonoma funktioner
Sammantaget pekar detta mot ett tydligt behov av ett innovationsklimat som tillåter både risktagande och modiga beslut för radikala teknikskiften. Civilt och militärt.
Internationell samverkan är en nödvändighet
Flera presentationer visade hur Sverige redan är en efterfrågad partner internationellt. Relationen till Brasilien visade hur dual-use och gemensamma projekt kan stärka båda länder och visade hur attraktivt det svenska ekosystemet är. Den gemensamma önskan var att fortsätta investera tid och resurser i internationella samarbeten för att behålla och utveckla Sveriges position som gör ny innovation, kunskapsutveckling och konkurrenskraft möjligt.
Kompetensförsörjning och spill-over
Kompetensfrågan återkom i flera föredrag, inte minst av Pascale Wauters från Clean Aviaion och professor Anna Öhrwall Rönnbäck som leder ett kompetensförsörjningsprojekt som finansieras av Innovair med stöd från Vinnova. Det stod klart att rekrytering, utbildningsvägar, talangattraktion och jämställdhetsfrågor utgör en egen strategisk dimension på framtida utveckling inom branschen.
När diskussionen kom in på spillover-effekter beskrev Jakob Rehme från Linköpings universitet både ”knowledge spillover” där kunskap som sprider sig till andra sektorer och ”market spillover” där nya affärsmöjligheter uppstår utanför ursprungsområdet. Den exakta multiplikatorn är mindre viktig än att spillovers faktiskt uppstår menade han. Ett inspel var också att även om offentliga aktörer är bäst på att skapa dessa breda nyttor så finns det idag betydande privat kapital genom fonder, pensionsförvaltare och andra investerare som söker projekt med långsiktig innovationspotential. Doktoranderna Sofia Tillman och Elin Norberg pekade på att antifragilitet uppstår när nya lärdomar, affärsmodeller och samarbetsformer tar form som en följd av utmaningar och att ju mer kunskap som delas och cirkulerar mellan aktörer, desto bättre rustade är systemen att inte bara återgå till det normala utan att bli starkare efter störningar.
Kompetens måste behållas, utvecklas och delas och som Jakob Rehme uttryckte det, ”Jag tycker inte att vi pratar tillräckligt mycket om det”.
Dagens budskap var genomgående och samstämmigt:
- Sverige är förtjänt av en fortsatt långsiktig nationell flygstrategi (NRIA) som håller över politiska cykler och stöttas genom ett starkt, sammanhållet nätverk av aktörer
- Innovationssystemet behöver disruptiva tekniksprång och demonstratorer
- Kompetensförsörjning är en strategisk förutsättning och kommer att kräva förflyttningar från nuläget mot mer lärande, mångfald och inkludering
Huvudarrangören för dagen, Yvonne Rosmark från Innovair, konstaterade att med den samverkan, tillit och det engagemang som präglade årets konferensdag finns det en stabil grund att bygga vidare på. Ett sammanhållet ramverk där industri, akademi och myndigheter verkar mot samma långsiktiga mål. Hon avslutade med att bjuda in till SIP Innovairs resultatkonferens den 30 september 2026.
