
Vi har fått en pratstund med Petter Krus som är professor vid Linköpings universitet, där han leder forskning inom Fluida och Mekatroniska system. I dag arbetar Petter framför allt med metoder för utveckling av flygplanssystem och internationella samarbeten, särskilt med Brasilien där han sedan 2015 har en CISB-professorsstol vid Instituto Technológico de Aeronáutica (ITA).
Hur började din resa inom forskningen och vad ledde dig fram till din nuvarande roll?
Jag disputerade vid Linköpings universitet inom hydraulik och började min forskarkarriär med att studera hydraulik för mobila maskiner, där flygplan var en viktig tillämpning. År 2001 blev jag professor i Maskinkonstruktion, där jag arbetade med konstruktions- och systemutvecklingsmetodik särskilt kring modellering, analysverktyg och konstruktionsautomation, återigen med flygteknik som ett viktigt område.
Mellan 1993 och 2002 var jag ansvarig för civilingenjörsutbildningen i Maskinteknik vid LiU. Det var också under den tiden som utbildningen i flygteknik startades. Sedan 2010 är jag professor i Fluida och Mekatroniska system, där jag fortsatt att utveckla forskning inom flygplanssystem.
Hur kom det sig att du blev involverad i Innovair och vilken roll har du haft där?
Jag har varit involverad i Innovairs arbetsgrupp sedan starten. För mig har Innovair framför allt varit ett fantastiskt forum för nätverkande, informationsutbyte och möjlighet att delta i strategidiskussioner om svensk flygteknik.
Vilka ambitioner hade du när du klev in i samarbetet, vad ville du bidra med?
Mitt mål har varit att bidra med ett akademiskt perspektiv på flygtekniken och att samtidigt föra in de internationella erfarenheter jag har, särskilt samarbetet med Brasilien. Jag har velat stärka banden mellan akademi, industri och internationella partners.
Vad skulle du säga har varit mest givande eller betydelsefullt under din tid inom Innovair?
Det mest givande för mig har varit internationaliseringen och möjligheten att bygga upp samarbeten, inte minst med Brasilien. Det har gett mig mycket, både professionellt och personligt. Det har dessutom möjliggjort egna forskningsprojekt, till exempel FADEMO, där vi använde ett fiktivt stridsflygplan som gemensam målbild för att utveckla aerodynamikmodeller med olika metoder. Swedish Aerospace Research Center (SARC) var ju också något som initierades av Innovair.