I Dagens Nyheter 25 oktober skriver fem forskare med anknytning till flygteknik och Innovair att vätgas som drivmedel för flyg ligger närmare till hands än vi tidigare tänkt.
Artikelförfattarna är:
- Magnus Genrup, professor i kraftverksteknik, Lunds tekniska högskola
- Tomas Grönstedt, professor turbomaskiner, Chalmers tekniska högskola
- Dan Henningson, professor strömningsmekanik, Kungliga Tekniska högskolan
- Petter Krus, professor i fluida och mekatroniska system, Linköpings tekniska högskola
- Anders Lundbladh, specialist motorteknik, GKN Aerospace Sweden, Trollhättan, adjungerad professor i framdrivningsteknik, Chalmers tekniska högskola
Vätgasflyget kräver avancerad men inte revolutionerande teknik, enligt forskarna. För att Sverige ska ha en plats i utvecklingen och bidra till att goda resultat når marknaden så fort som möjligt behöver Sverige öka sina satsningar och växla upp det internationella samarbetet inom området.
Den teknik som snabbast kan införas och som bedöms ha bäst potential på lång sikt är att förbränna vätgas i en flygmotor, vilket är tillämpligt i alla typer av passagerarplan, även på långa sträckor. Ett annat alternativ är att vätgasen används för elproduktion i bränsleceller för att med elmotorer driva propellrar, men här finns begränsningar i hur snabbt energin kan nyttiggöras. Utöver detta kan vätgas användas till att tillverka flytande bränslen från vätgas och koldioxid, eventuellt infångad ur atmosfären.
Sveriges satsningar på området bör enligt författarna primärt fokusera på att stödja innovationen kring vätgasdrift i hela innovationskedjan. Parallellt behöver vi utveckla nya energieffektivare motorer och flygplan, och regelverken måste också utvecklas kring miljö- och säkerhetsfrågor, menar författarna.
Här hittar du artikeln.
