Flygtekniken och coronaviruset

Världsläget med den pågående coronasmittan har naturligtvis påverkat det globala flygandet. Detta får effekter på efterfrågan på nya flygplan, vilket har skapat ett stort avbrott i de prognoser branschen tidigare arbetat efter. Denna fördröjning på marknaden får sannolikt fleråriga konsekvenser för främst de aktörer som befinner sig närmast marknaden, det vill säga industrin – både de storföretag som levererar direkt till de stora civila systemintegrerande tillverkarna (OEM) och deras underleverantörer.

Med kraftigt minskade volymer och intäkter från både nyförsäljning och eftermarknad över lång tid minskar företagens kapacitet att egensatsa. Detta sker samtidigt som flera av våra samarbetsföretag i Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA får stora stimulanspaket från sina respektive länder för att snabba upp utvecklingen av nya klimateffektivare flygplansmodeller och motorer – med tydlig inriktning på att stärka de nationella försörjningskedjorna. Här finns risk för en uppseglande obalans i det internationella samarbetsklimatet.

För underleverantörerna, ofta små och medelstora företag (SMF), kan coronarelaterade likviditetsproblem innebära direkta överlevnadsproblem, och speciellt kännbart blir det för de företag som huvudsakligen levererar till flygområdet. SMF som har andra kundbaser kan eventuellt drabbas lindrigare.

Samtidigt drabbas den parallella militära utvecklingen hos företagen inte på samma sätt av nedgången, vilket är positivt för bibehållandet av förmåga. Å andra sidan finns även här en internationell obalans: i andra länder tidigarelägger man stora beställningar för att på så sätt hålla igång företagen på en högre nivå än vad de civila satsningarna annars skulle möjliggöra.

Aktörer som befinner sig i tidigare faser av innovationskedjan påverkas inte på samma sätt av avbrottet. Innovairs akademiska aktörer märker snarare ett ökat behov av forskning, och historiskt har även kriser av det här slaget visat på ökade möjligheter för disruptiva inslag i innovationer. Akademin jobbar nu för högtryck för att kunna bereda övriga innovationskedjan med industrialiserbara forskningsresultat för en ännu starkare svensk flygteknisk position på den internationella arenan efter avbrottet.

Här ger den nationella strategin för flygteknisk innovation som ritats upp i NRIA Flyg en tydlig och hållbar riktning, som inte förändras av världsläget eftersom den tydligt styr svensk flyginnovation mot de hållbara lösningar som världen kommer att efterfråga i ännu högre utsträckning efter avbrottet. I detta avseende innebär coronaavbrottet därmed en chans till ”nya tag” och en möjlighet till en ytterligare förstärkt inriktning mot grön flygteknik. Men tecknen tyder på att omvärlden rör sig fortare än vi just nu, och det behöver åtgärdas.

Vad flygbranschen nu hoppas är att staten, till följd av coronavirusets negativa effekter på flygandet i stort och flygindustrins problem till följd av inställda leveranser, matchar de insatser som görs i andra länder så att svensk industri är väl positionerad när dagens kris är över.